Nedläggningen av Kemijärvi-fabriken visar hur globaliseringen verkar. Näringslivet i Finland måste beakta de konkurrensvillkor som gäller ute i världen. Öppna marknader och utvecklingsländer på frammarsch betyder att industrier och branscher med långa traditioner tvingas stänga här hemma eller söka sig till nya marknader. Hur tungt och främmande det än känns för ägare och anställda.
Globaliseringen bygger inte på Finlands spelregler och villkor och stannar inte vid vårt lands gränser. Vi måste möta de nya villkoren med hjälp av beredskap och anpassning. Inte med uppsträckta händer utan med egna åtgärder. Den som inte ser behovet av omstruktureringar på olika områden drabbas hårdast. Det gäller att se hoten och kraven och omvandla dem till nya möjligheter.
Hur stora omställningar har inte skett i vårt land efter den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet! Vårt land har dragit nytta av globaliseringen. Näringslivet har internationa- liserats och företagen hänger med i konkurrensen ute i världen. Jämför Wärtsilä, ABB, och Vacon i Vasa! Antalet arbetsplatser i vårt land är 127 000 fler än 2004 och senaste år var nettoökningen 48 000. Detta syns i sjunkande arbetslöshet, 6,7 procent, och stigande sysselsättningsgrad, 70 procent.
Men sådan statistik berättar inte om hur enskilda människor, kommuner och regioner har drabbats av nedläggningar av arbetsplatser, överraskande och i stora mängder. Mångas vardag har slagits i spillror. Åtminstone för en tid, tills ersättande arbetsplatser och nya utkomstmöjligheter erbjudits.
Den positiva trenden i fråga om ekonomisk tillväxt och sysselsättning håller i sig, om än något avtagande på grund av situationen i USA. Regeringen räknar med 2,5-3 procents tillväxt i år.
Dessa faktorer, tillväxt och flera jobb, är avgörande för välfärden i vårt land. Bara om sysselsättningsgraden är hög, helst 75 procent, kan den goda skolan, vården och omsorgen för alla upprätthållas. Bara så kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund. Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att vara en allt viktigare faktor i fortsättningen. Med rätta betonas det förebyggande hälsoarbetet och motionens betydelse i de politikprogram som är under arbete.
En sådan helhet bör skapas så att människor uppmuntras till och hjälps till att hålla sig kvar i arbetslivet. Det skall synas i villkoren för beskattning och ersättningar, utbildning och omskolning, arbetshälsa och rehabilitering. För närvarande står en betydande grupp unga utanför yrkesutbildning och arbetsmarknad liksom långtidsarbetslösa och personer med funktionshinder som förtjänar större uppmärksamhet. Mänskliga och samhällsekonomiska skäl talar för det.
Men det finns situationer, då man saknar en arbetslön som garanterar grundtrygghet. Till reformens stora uppgifter hör att hitta en modell för social trygghet för alla i alla skeden av livet. I dag tvingas många söka utkomststöd, när inte arbetslöshets- eller sjukersättningen, pensionen eller studiestödet räcker till för att klara av vardagens nödvändigheter. Utkomst- stöd skall finnas bara som en sista utväg och som ett undantag, men för många har det blivit en regel. Mycket talar för att de lägsta ersättningarna och pensionerna bör höjas och anpassas bättre till den allmänna inkomstutvecklingen.
Även familjepolitiken och kvinnornas villkor kräver en översyn. Ensamförsörjarnas och flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation är i regel sämre än övrigas. Sociala villkor, ersättningar och kostnader som försvårar kvinnornas situation på arbets- marknaden bör elimineras. I helhetspolitiken för ett bra och tryggt liv i framtiden bör även finnas omsorg om barnen. Bara om alla ges möjlighet till en bra uppväxt, är vårt land väl rustat för att möta globaliseringens utmaningar.
Förväntningarna på socialskyddsreformen är stora. Hur skall allt det nödvändiga och goda finansieras? Med hjälp av att många är i arbete och att skattepolitiken är solidarisk, är mitt svar.
Detta betonade jag, när kommitten för den stora socialskyddsreformen hörde riksdags-gruppernas åsikter.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik
Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
