Henriksson: En glömd historia

25.02.2008 kl. 11:09
I dagarna har vi fått komma ihåg att det gått 200 år sedan Finska kriget, eller det vi brukar kalla 1808 - och - 09 års krig, började. Det kriget som ledde till att Finland från att ha varit en del av Sverige, blev en autonom del av Ryssland.

Under året kommer denna händelse att uppmärksammas på olika sätt i landet. Det är bra. Varför då, kanske någon tycker? Det har ju varit och farit och idag får vi leva i ett fritt Finland som varit självständigt i drygt 90 år. Javisst, men ändå är det så att rätt många finländare har något luddiga kunskaper vad gäller vårt lands historia. Man vet att vi hört till Ryssland, och utkämpat svåra krig under 1900-talet. Men man vet nödvändigtvis inte att vi var en del av Sverige under århundraden därföre. Lite skrämmande? Javisst!

För oss finlandssvenskar är det också av betydelse att folket i vårt land känner allas vår gemensamma historia. Allehanda fördomar mot oss som svenskspråkiga, kan mycket väl också ha att göra med luckor och brister i dessa kunskaper. Hur ser det då ut i de finska skolorna idag med historieundervisningen? Jo, Finlands historia före 1809, den behöver man inte lära sig mera än det som omnämns under årskurs 6, då eleverna är 12 år gamla. Ja, så är det faktiskt. I högstadiet är det 1800-talet framåt som gäller. För den som går till gymnasiet kan man studera tiden före 1800-talet som frivillig kurs, om jag förstått rätt. Men anmärkningsvärt är i högsta grad att i våra högstadieelevers böcker tiger man som muren om detta skede i historien. Märkligt så det förslår. Jag har svårt att förstå att det är viktigare att lära sig Antikens Grekland än att lära sig sitt eget lands historia.

Tvåhundra år, är det en kort eller lång tid. Ur historieperspektiv kan man inte komma till någon annan slutsats än att det är en väldigt kort tid. De forna egyptierna, romarriket och Columbus upptäckt av Amerika, det skall man alltså lära sig i vår skola, men inte hur det var under den svenska tiden i vårt land. Här har vi något att bita i också i riksdagen. Vi borde nödvändigtvis få till stånd en förändring då det gäller den här delen av läroplanen för vår grundskola. Man kan helt enkelt inte få fortsätta att mörklägga så väsentliga delar av vårt lands historia.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15