Wideroos: Tingsrättsreformen

05.03.2008 kl. 15:58
Tingsrättsreformen är bara en av de reformer som tidigare och nuvarande regering startar och genomför. Det gemensamma för de allra flesta reformer är att de har en språklig dimension. Det är naturligtvis inte så att alla människor hela tiden har att göra med alla statliga myndigheter, men alla har vi någon gång i vårt liv beröring med statliga myndigheter. Och kommunala också för den delen. Och det är då det börjar handla om språk.

Det är då det handlar om att den statliga myndigheten är uppbyggd så att den också kan ge service i praktiken på båda språken - inte bara på pappret. Det som bekymrar i dessa reformer - där allting skall bli större - är hur vi i framtiden skall kunna garantera en god svenska service om alla statliga myndigheter har finska som förvaltningsspråk. Det finns de som säger att en stark svenska minoritet i en förvaltning är en bra garant för svensk service. Men varför resonerar man inte tvärtom?

En stark finsk minoritet borde rimligtvis garantera en bra service på finska! Eller? Regeringen har mycket reformarbete på gång nu, men det verkar som om varje reform lever sitt eget liv. Ur språklig synvinkel är detta naturligtvis ett problem. När varje reform sker enligt en egen agenda finns det ingen helhetssyn på vad som händer med den språkliga servicen - annat än att var och en myndighet själv säger sig garantera en god service på båda språken.

Man kan heller inte låta bli att ställa frågan varför det är så svårt för så många att arbeta för att det också skall finnas en svenskspråkig förvaltning i vårt land. Varför är det så svårt att t.ex. stöda att Vasa tingsrätt bildas - den enda tingsrätt i landet som i så fall skulle ha svenska som förvaltningsspråk?

Polisdistrikten är historia, men visst hade uppdelningen av Österbotten (mellan Oravais och Nykarleby) språkliga förtecken. Man fick ju två finskspråkiga polisdistrikt i stället för ett svenskt! I skrivande stund finns ännu hoppet kvar när det gäller tingsrätterna. Minister Brax har uppvaktats flitigt och återstår nu att se vilken som blir hennes modell.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04

Riksdagsgruppens alternativbudget

Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig
15.12.2015 kl. 15:10

Interpellation om öppenheten och korrektheten i lagberedningen, 15.12 2015

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
15.12.2015 kl. 15:00

Budgetens enda behandling 14.12 2015

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande, riksdagsgruppens 1:a viceordförande Stefan Wallin
14.12.2015 kl. 13:30

Interpellationen om sysselsättningspolitiken 9.12 2015

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
09.12.2015 kl. 15:30

Svenska riksdagsgruppens alternativa budget 25.11.2015

Gruppanförande av partiordförande Carl Haglund
25.11.2015 kl. 15:00