Wideroos: Risk för fartblindhet

10.03.2008 kl. 11:07
Det är mycket på gång inom den statliga regionalförvaltningen. Samma sak gäller kommunerna och den kommunala regionalförvaltningen. Vi får läsa om att man kanske skall slå ihop sjukvårdsdistrikten och bilda större enheter. Eller såf år vi läsa om att någon minister vill slå ihop sjukvårdsdistrikten och landskapsförbunden. Vi läser om att någon planerar att slå ihop miljöcentralerna med TE-centralerna.

Det är inte underligt att en och annan blir konfunderad över vad som är på gång i regeringen. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga om detta och av minister Kiviniemis svar kan man dra slutsatsen att en del av dessa utspel och förslag faktiskt är enskilda minstrars förslag och inte hela regeringens. Ändå gäller det att ta alla dessa utspel på allvar. För det kommer garanterat att hända en hel del under denna regering. Frågan är bara vad.

Det är klart att också den offentliga förvaltningen måste bli effektivare - det är bara det att det inte får ske på bekostnad av servicen. Och tyvärr finns alltid en risk att någon blir fartblind och tycker att det är bra med reformer och stora enheter och så glömmer man att det offentliga också skall ge service.

För oss i Österbotten (och övriga svenskfinland) handlar det förutom den traditionella servicen också om service på två språk. Det är lätt att tala om stora enheter och bättre kvalitet på servicen när man samlar mycket kunskap på samma ställe - det är också lätt att i det sammanhanget glömma att servicen skall fungera också på svenska. Och jo - jag vet att någon nu säger att SFP:arna hela tiden "gnäller" om service på svenska. Det gör vi också av den enkla orsaken att någon måste göra det och vi gör det mer än gärna.

Finland har ett mycket bra rykte utomlands när det gäller språklagstiftning och hur man behandlar sina båda nationalspråk. Den linjen skall vi fortsätta på - kanske kan vi till och med bli bättre. Det är därför som vi i alla reformer måste påminna om vår finlandssvenska existens, om att vi har precis samma behov som finskatalande - varken mera eller mindre.

Vi är och kan i framtiden vara en bra modell för många andra länder. Det låter väldigt byråkratiskt när vi talar om reformer och förvaltningar, landskap, distrikt och centraler. Men faktum är att bakom och inom dessa organisationer finns många saker som berör oss alla. Förr eller senare och då måste förvaltningarna vara byggda så att de kan ge service åt alla finländska medborgare -på finska och svenska.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15