Nylund: Kommun, samkommun eller värdkommun?

10.03.2008 kl. 12:31
På olika ställen i Österbotten går diskussionerna fortfarande höga om de olika samarbetsmodellerna som KSSR-processen har gett oss och om de ger oss ökad effektivitet och konkurrenskraft eller inte. I södra Österbotten diskuterar en del, främst finskspråkiga politiker, fortfarande om man valt rätt samarbetsområde eller inte. I Korsholm ställer kommunfullmäktiges ordförande frågan om Vasa kan var ett starkt regioncentrum även utan en kommunsammanslagning, och i Oravais är invånarna och politikerna delade i frågan om kommunen borde gå samman med Vörå-Maxmo eller sikta direkt på en samgång med Korsholm när den frågan blir aktuell. I vår egen nejd har beslutet om den gemensamma social-, hälso- och sjukvården fattats och det riktiga arbetet för verkställighet ska snart börja.

Korsholm fullmäktigeordförande Monica Sirén-Aura säger att utan kommunsammanslagning faller Vasa ner från att vara Finlands trettonde största stad till att bli den sjuttonde största, eftersom inrikesministeriet inte ser till regionen utan till kommungränsen när man klassificerar städerna. Sirén-Aura har helt rätt när det gäller alla andra städer i vårt land, men det finns ett undantag, och det är huvudstadsregionen. Där har vi fyra olika städer, alla med sin egen identitet och sina särdrag, men de räknas som en helhet. Med samarbete och ömsesidig respekt så kan en sådan konstruktion faktiskt fungera mycket väl, och ge liknande fördelar som en kommunsammanslagning.

Än utvecklingen i vår nejd då? Jag som följt processen lite från sidan tycker jag har haft anledning att känna mig stolt över de ledande förtroendevaldas och tjänstemännens anda av samförstånd och den ömsesidiga respekt man visat varandra mellan respektive kommunledningar. Jag har primärt varit skeptisk till fördelarna med kommunsammanslagningar. Efter ett knappt år i riksdagen där jag fått ta del av inställningen till vår kommunstruktur i alla våra tre stora
partier, både de två som för tillfället finns i regeringen, och det som finns i opposition, så räknar jag ändå helt kallt med att KSSR bara är början på en process mot kommunfusioner.

Därifrån är förstås tanken om vad som ska hända i vår egen nejd ganska kort. Snart är vi i det läget att hela social-, hälso- och sjukvårdssektorn är gemensam mellan våra fyra kommuner. Andra stadiets yrkesutbildning är redan gemensam och vi planerar en koordinering av gymnasieutbildningen. På riksplanet och i någon mån i kommunerna har man börjat diskutera behovet av samordning i de tekniska sektorerna. Det som blir kvar att administrera i primärkommunerna är då grundskolväsendet, nog så viktigt i både staden och på landsbygden, men mycket långt reglerat av staten. I kultur- och idrottssektorerna tror jag ingen har diskuterat ett mer ingående samarbete, men de står, trots sin stora betydelse för kommuninvånarna, för en mycket liten del av det kommunala fögderiet.

Den process som nu pågår i Jakobstads stadsfullmäktige är avgörande för det fortsatta samarbetet i nejden, i synnerhet som allt fler nämner ordet kommunsammanslagning. Nu handlar det förstås inte bara om valet av chef för bastrygghetsnämnden. Valet är en form av test på värdkommunens funktionsduglighet och Jakobstads mognad att hantera sin roll som regionens centrum. Jag tror fortfarande fullt och fast på att Jakobstads fullmäktige inte kommer att gå emot både styrgruppen, sin egen förtroendemannaledning, grannkommunernas förtroendemannaledning och ramavtalet i frågan om chefsvalet. Jag vill se den diskussion som nu uppstått som något som alla kan få erfarenheter av för framtiden. Vi har kanske inte valt den optimala administrationsmodellen, men tillsammans ska vi göra det bästa möjliga av den.

Jag tycker de förtroendevalda är värda ett tack för att vi kommit så här långt. Vi kommer nog i mål!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00