Gestrin: Har vi mod att rädda Östersjön?

12.03.2008 kl. 14:49
Östersjön är i dag på många ställen ett dött hav, och det är vi människor som har orsakat detta. Massiva utsläpp av näringsämnen har långsamt bidragit till den kraftiga övergödning som vi under somrarna kan se i form av en grön och ställvis giftig algsörja.

Förutsättningarna för att rädda Östersjön är bättre än på länge. Vi har nämligen ett färskt instrument, aktionsplanen för Östersjön. Det var i november som miljöministrarna runt Östersjön godkände BSAP-planen (Baltic Sea Action Plan), utarbetad inom ramen för Helsingforskommissionen HELCOM. Det övergripande målet för planen är att Östersjön ska vara ett välmående hav ur ett miljömässigt och ekologiskt perspektiv senast år 2021.

Det finns ett lämpligt ordspråk för att beskriva den situation vi i dag befinner oss i. Den kinesiske filosofen Konfucius sade så här: "Att veta det rätta och inte göra det är brist på mod". Vi är medvetna om den negativa utvecklingen i Östersjön och vi vet vad som måste göras. Men är vi tillräckligt modiga?

Även om aktionsplanen, undertecknad av nio Östersjöstater och EU, kunde ha varit ännu mer ambitiös och förpliktigande kan den generellt sett betecknas som en framgång. Den har fyra huvudsegment som handlar om övergödning, skadliga ämnen, maritim säkerhet och biodiversitet.

HELCOM har uppskattat att utsläppen av näringsämnen måste reduceras till cirka 21 000 ton fosfor och 600 000 ton kväve för att Östersjön ska ha en chans att återhämta sig. Utsläppen har de senaste åren uppgått till i genomsnitt 36 000 ton fosfor och 737 000 ton kväve. Siffrorna är ett bevis på det enorma arbete vi har framför oss.

I skyddsplanen har man bland annat ställt upp nationella mål för hur mycket näringsämnen länderna får släppa ut i Östersjön. Alla länder har gått med på att senast år 2010 ta fram nationella program för att uppnå dessa mål.

De ekonomiska och samhälleliga kostnaderna med att vänta kommer att vara enorma, och därför är det av yttersta vikt att komma igång med arbetet genast. Det här är speciellt viktigt eftersom nya hot mot Östersjön hela tiden uppenbarar sig. Exempelvis visar en färsk rapport att klimatförändringarna kan ha en mycket negativ effekt på Östersjön. Den globala uppvärmningen kan enligt olika beräkningar förlänga vegetationsperioden med upp till 90 dagar, vilket innebär att algblomningarna accelererar ytterligare.

En förutsättning för att vi ska uppnå resultat är att vi tar fram konkreta projekt och att det kan hittas finansiering för dem. Ministrarna har utarbetat och godkänt aktionsplanen, men själva arbetet bör huvudsakligen ske på en lägre nivå. Här spelar kommunerna en nyckelroll, inte minst i egenskap av finansiärer av projekt. Det finns ofta finansiering att tillgå, exempelvis i form av lån, såvida projekten är goda. Men det krävs en stark politisk vilja, och här har kommunalpolitikerna, och även medborgarorganisationerna, ett stort ansvar.

Ett ypperligt tillfälle att diskutera konkreta lokala, nationella och regionala aktioner är i S:t Petersburg i slutet av veckan. Där arrangeras den så kallade Östersjödagen, och den färska aktionsplanen för Östersjön står naturligtvis starkt i fokus.

Det är speciellt passande just i år att Östersjödagen arrangeras i S:t Petersburg. Ryssland övertar nämligen ordförandeskapet för HELCOM i sommar. Vi ställer stora förhoppningar på det ryska ordförandeskapet med att driva arbetet mot ett renare Östersjön vidare.

Då det gäller skyddsplanen för Östersjön kan ingenting tas för givet - vi måste komma ihåg att planen i sista hand är precis så effektiv som vi själva gör den. Den får sin styrka genom implementering och konkreta aktioner. De länder som undertecknat planen har enats och kommit överens om vissa mål, och den utgör därmed ett verktyg med stor potential. Nu gäller det för Östersjöstaterna att använda detta verktyg så effektivt som möjligt.

Christina Gestrin, riksdagsledamot och rapportör för den parlamentariska
Östersjökonferensen BSPC.

Asmund Kristoffersen, stortingsledamot och ordförande för Nordiska rådets
miljö- och naturresursutskott.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15