Nylund: Supervecka för Österbotten

17.03.2008 kl. 10:26
Veckan som gått har varit något av en supervecka för Österbotten. Regeringens rambudgetria för resten av regeringsperioden mynnade ut i en överenskommelse som måste betecknas som mycket tillfredsställande för oss i Österbotten när det gäller investeringar i infrastruktur. I torsdags lade också minister Tuija Brax fram sitt förslag till tingsrättsreform där förslaget innebär att Österbotten får en egen tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, och att Karleby och Mellersta Österbotten får behålla sin och samtidigt sortera under Vasa hovrätt.

I båda de ovannämnda fallen står det utom allt tvivel att det är Sfp:s ministrar Stefan Wallin och Astrid Thors, samt svenska riksdagsgruppen som är att tacka för framgångarna. Gällande infraprojekteten kan man slå fast att utan ett gediget lobbningsarbete och stark argumentation från Sfp skulle vare sig elektrifieringen av Vasa-Seinäjokibanan, Smedsby omfartsväg eller muddringen av Jakobstads hamnfarled ha kommit med i rambudgeten för åren 2009-2012.

I torsdags togs också muddringen av hamnfarleden i Kaskö in i regeringens infraprogram och ska få finansiering 2011. Det är allt skäl att i detta sammanhang också komma ihåg att utan de insatser som Sydösterbottens egen riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos gjorde under sin tid som minister skulle bland annat elektrifieringsprojektet och Smedsby omfartsväg inte ens ha funnits med på listorna över viktiga projekt i detta skede.

För näringslivet i Österbotten har samtliga dessa projekt stor betydelse. Muddringarna av hamnfarlederna är, enligt Esko Ahos arbetsgrupp som ska hitta förslag för att trygga skogsindustrins verksamhetsförutsättningar, mycket avgörande för skogsindustrins konkurrenskraft. Även om vi lyckas utöka virkesuttaget med de 15 miljoner kubikmeter, som man räknar med att behövs för att kompensera de ryska virkestullarna, kommer vi inte att kunna kompensera bortfallet av lövmassa på annat sätt än via import. Det betyder att också för skogsägarna är den här importen livsviktig. I samma takt som skogsindustrianläggningar läggs ned försämras också både efterfrågan och pris på det inhemska virket.

När vi lägger till att Vasa vägdistrikt kommer att få betydande anslag för underhåll och grundreparation av det lägre allmänna vägnätet, med avsikt att möjliggöra ett avsevärt större virkesuttag än tidigare ur våra skogar, så är det läge för ett tack. Seinäjoki omfartsväg är också viktig för näringslivet i norra svenska Österbotten. Den tidsinbesparing man får kan innebära att transporterna hinner ända hem samma dag, istället för att som nu stundtals tvingas stanna 50 km hemifrån på grund av EU:s arbetstidsdirektiv.

Tingsrättsindelningen innebär alltså att vi också i framtiden har en tingsrätt med svensk majoritet. För att svenska språkets ställning också i framtiden kunna tryggas i domstolsväsendet, och för att svenskspråkiga domare ska kunna auskultera är det av avgörande betydelse att en tingsrätt också har svenska som majoritetsspråk. Minister Brax gjorde ett klokt beslut och här har både Sfp och Svenska Finlands folkting på ett avgörande sätt medverkat till slutresultatet. Det är att beklaga att både Jakobstad och Kristinestad mister sin status som sidokanslier, men båda finns ju var som sessionsplatser också i fortsättningen.

Bakom alla de ovannämnda resultaten ligger hårt arbete. Sfp:s ministrar har varit i nyckelställning, och vi andra i svenska riksdagsgruppen har alla gjort vad vi kunnat. Partifolk, kommunala förtroende- och tjänstemän, folktingsaktivister och näringslivet har dragit åt samma håll. Också samarbetet mellan valkretsens riksdagsledamöter har gjort sitt. Det är inte egalt för samhällsutvecklingen vilka politiska beslut som fattas, ofta är det tvärtom mycket avgörande. Det ska vi också komma ihåg när det blir kommunalval!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00