Regeringen fortsätter med strama tyglar i ekonomin. Det vittnar budgetramarna för perioden 2009-201 om som regeringen godkände under den gångna veckan. Arbetet underlättades av att landets ekonomi har utvecklats mycket väl. Den ekonomiska tillväxten väntas likväl minska till 2,8 % i år, från att ifjol ha varit 4,4 %. Under nästa år beräknas den vara 2,3 %.
Sysselsättningssituationen har utvecklats mycket bra. Förra året skapades 48 000 fler arbetsplatser och sysselsättningsgraden närmar sig 71 % medan arbetslösheten väntas sjunka till 5,9 % under nästa år. Förtjänstnivån väntas stiga med 5,5 %, vilket kännbart ökar hushållens köpkraft.
Beskrivande för situationen är att Finlands finansieringsinkomster är större än utgifterna. I slutet av februari var statsskulden 54 miljarder euro brutto, vilket är endast 30 % av landets BNP och litet i jämförelse med andra länders situation. Staten får under detta år över 1,5 miljarder euro i dividend från sina börsbolag och staten väntas redovisa ett budgetöverskott även i år.
En förklaring till den positiva utvecklingen är den ansvarsmedvetna och målinriktade ekonomiska politiken. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Vår välfärd är beroende av hög sysselsättning och tillväxt, och målet för sysselsättningsgraden bör vara 75 %. Då kan den sociala tryggheten byggas på en hållbar grund.
Med tanke på åldersstrukturen och arbetskraftstillgången kommer finländarnas hälsa att var en mycket viktig faktor i fortsättningen. En medveten satsning på en hälsofrämjande politik ligger i allas intresse. Till det bör regeringens programarbete bidra.
Trots att läget är ekonomiskt bra just nu, kan vi inte slå oss till ro. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Öppnare marknader och utvecklingsländernas frammarsch betyder att konkurrensvillkoren måste beaktas. Globaliseringen följer inga speciella finländska spelregler.
Vi måste fortsätta att satsa i infrastrukturen. Nödvändiga projekt skall förverkligas hellre före än efter, eftersom de blir bara dyrare ju längre tiden går. Här måste vi ta initiativ och vara aktiva på regional nivå, så som vi har gjort i samband med den trafikpolitiska redogörelsen.Vasas och Korsholms erbjudande att förhandsfinansiera elektrifieringen av Vasa-Seinäjoki-banan är ett bra exempel. Utdelningen för Österbottens del kommer att bli riktigt bra.
Regeringen vet att satsning på utbildning och forskning lönar sig alltid och föreslår höjda anslag: 15 miljoner euro till den yrkesinriktade grundutbildningen per år och sammanlagt 45 miljoner euro för forskning och produktutveckling åren 2011 och 2012. Till det skall läggas extra satsningen på universiteten.
Satsning på utbildning är den bästa regionalpolitiken. Det bör driva vår syn i Österbotten, från den grundläggande utbildningen till högskoleutbildningen. Vi skall ha höga ambitioner.
Håkan Nordman
Gruppanföranden |
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
