Henriksson: Bäst i klassen

23.03.2008 kl. 20:30
Våra svenskspråkiga flickor i Österbotten är bäst i klassen!

För en kort tid sedan publicerades en rapport som jämförde dryckesvanorna bland ungdomar i huvudstadsregionen och Österbotten. Rapporten visar entydigt att de svenskspråkiga flickorna i Österbotten föregår med det bästa exemplet. De dricker minst och en stor del av dem är också helnyktra.

Rapporten är synnerligen intressant läsning.

Alarmerande på det hela taget är att utvecklingen bland de svenskspråkiga grundskoleleverna inte varit lika god som bland de finskspråkiga. Åren 1999-2000 var andelen nyktra svenskspråkiga grundskolelever klart större än andelen nyktra finskspråkiga elever. På sex år har uttryckligen de finskspråkiga grundskoleleverna blivit så pass mycket nyktrare att skillnaden mellan språkgrupperna har försvunnit. När det gäller gymnasieeleverna är t.o.m. andelen nyktra finskspråkiga nu något högre än bland de svenskspråkiga.

Tittar vi närmare på de svenska eleverna, ser vi stora skillnader mellan Österbotten och huvudstadsregionen, men också skillnader mellan norra svenska Österbotten och övriga Österbotten. Huvudstadsregionens svenskspråkiga ungdomar super mest, också mer än de finska ungdomarna i samma trakt. Det är en krass slutsats. Av de svenska grundskoleleverna (klass 8 och 9) i huvudstadsregionen, är det bara 27 % som inte druckit alkohol, och då det gäller gymnasiet (årskurs 1 och 2) enbart 9 %. Nästan hälften av de österbottniska grundskoleflickorna (45 %) uppger att de inte druckit alkohol, medan motsvarande andel bland huvudstadsregionens svenska flickor är en knapp fjärdedel (23%).

Inom Österbotten är också andelen pojkar och flickor som inte alls dricker betydligt större i norra Österbotten, d.v.s. i Jakobstadsregionen och Karleby än i övriga Österbotten. Till exempel uppger närmare 40 % av flickorna i gymnasiet inom "bibelbältet" att de är helnyktra, medan motsvarande siffra för övriga Österbotten är ca 16 %. Bland pojkarna är skillnaden också klar, drygt 25 % mot ca 18 %. I grundskolan är skillnaderna ännu större.

Vi borde ta rapportens budskap på största allvar. Vi vet att alkoholen för vår nation är ett problem. Antalet mänskor som dör i alkoholrelaterade skador är internationellt sett i toppklass, dessvärre. När det gäller våra ungdomar, borde vi vuxna själva föregå med gott exempel. Det betyder inte i sig att vi alla måste vara helnykterister, men vi borde klara av att förmedla en sund dryckeskultur till våra unga. Inte en kultur där man super för att bli full. Det är inte heller att vara en ansvarsfull förälder, då man köper ut öl eller cider till sin tonåring. Det är faktiskt fråga om en brottslig handling. Det är heller inte ansvarsfullt att blunda, och låtsas som om inget sker, fastän man vet bättre. Faktum är att det inte är lätt att vara förälder, men man måste våga sätta gränser. Vem skall annars göra det om inte den ungas egna föräldrar?

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00