Wideroos: Barnbidraget

31.03.2008 kl. 14:09
I Sverige har en debatt om barnbidraget kommit i gång. Bland annat har en del centerpartister föreslagit att barnbidraget skulle vara beroende på familjens inkomst och man har föreslagit en gräns på ca 25.000 euro i året. I Finland har vi ett system som innebär att barnbidraget är ett bidrag till barnet och inte till familjen. Det är uttryckligen meningen att barnbidraget skall bidra till barnets uppehälle. Det är också därför som vi har valt ett system som inte är beroende av familjens inkomster.

Det är förstås populärt att säga att de allra rikaste inte behöver barnbidraget och det kunde slopas för dem. Kan så vara att barnbidraget inte har speciellt stor betydelse i en riktigt rik familj. Men skall barnbidraget behovsprövat är vi inne på en ganska komplicerad väg. För att ta exemplet från Sverige så är en årsinkomst på 25.000 euro inte speciellt mycket i en familj där båda föräldrarna arbetar. Verkar långsökt att barn i en familj med den årsinkomsten inte skulle få barnbidrag.

Sen har vi diskussionen om var skall då gränsen gå? Drar vi sådana gränser så innebär det alltid att någon hamnar så att säga på fel sida om gränsen. För egen del tycker jag att det barnbidragssystem vi har i dag är bra för finländska förhållanden. Det finns andra stödformer som betalas ut beroende på familjens inkomster: utkomststöd, bostadsbidrag o.s.v. De är till för att hjälpa familjen i en svår ekonomisk situation. Barnbidraget är inte ett sånt bidrag och därför är det inte heller inkomstrelaterat.

En del säger att om familjen har så bra ekonomi att man kan spara barnbidraget så behöver man inte barnbidraget. Till det kan man ju säga att om man väljer att spara barnbidraget tills barnet börjar studera så har ju barnet i varje fall nytta av det.

På riksdagens frågetimme hade jag möjlighet att fråga om regeringen planerar en ändring av det finländska systemet. Minister Risikko svarade på regeringens vägnar att man inte har några sådana planer. Det var ett klart besked och innebär att det inte blir några ändringar under denna regeringsperiod. Däremot sa ministern att regeringen nog funderar över hur man skall kunna stöda de familjer, t.ex. ensamförsörjarna, som har det sämst ställt ur ekonomisk synvinkel. Det är en reform som nog är nödvändig och vi hoppas att den kommer snarast möjligt.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30