Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

01.04.2008 kl. 13:30
Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut gällande stävjandet av klimatförändringen. Beslutet innebär att utsläppen av växthusgaser skall minskas med 20 % jämfört med nivån 1990. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, till dem hör trafiken. Trafiksektorn måste dra sitt strå till stacken – minskningsbehovet år 2020 är mellan 2,5 och 3 miljoner ton koldioxid.
 
Svenska riksdagsgruppen stöder satsningar på kollektivtrafiken som en del av arbetet mot klimatförändringen. De satsningar som ingår i statsrådets redogörelse på bland annat spårbunden trafik är naturliga lösningar med tanke på utmaningarna. På riksdagsgruppens lista över viktiga trafikpolitiska projekt har satsningen på västmetron och ringbanan här i huvudstadsregionen legat högt. Investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i Helsingforsregionen stöder arbetet att minska koldioxidutsläppen och minska personbilstrafiken i våra största städer. Den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken får inte heller hamna i skuggan av andra stora trafikfrågor. Fungerande trygga lättrafikleder är en oumbärlig del av trafiken.
 
Det är viktigt att regeringen utreder trängselavgifter. Framgångsrikt beslutsfattande kräver ett tillförlitligt faktabaserat underlag, uttryckligen med beaktande av finländska förhållanden. En trängselavgift kan försvara sin plats endast om den som ett element bland andra kan bidra till smidigare och bättre trafiklösningar i våra tätorter. Kommunalvalet i höst är en logisk tidpunkt att diskutera trängselavgifter och lokala trafiklösningar. Faktaunderlaget måste finnas tillhanda då.
 
Svenska riksdagsgruppen anser att statsrådets redogörelse innehåller en regional balans i utvecklingen av infrastrukturen och beaktar de olika regionernas särdrag. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen. Här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna viktiga. Allt talar ändå för att nivån måste höjas avsevärt framöver.
 
Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp. De nya utsläppsnormer som planeras kommer också säkerligen att ha en inverkan på de trafikrelaterade utsläppen.
 
Svenska riksdagsgruppen understöder även satsningar på ny teknologi. Flera länder i Europa har infört ett system med skattelättnader eller andra stöd för godstransport- och logistikbranschen i de fall när man med god framförhållning införskaffar fordon som uppfyller allt strängare utsläppskrav. De kriterier som skall uppfyllas är att företagaren byter ut en maskin mot en ny miljövänligare standard innan den blir obligatorisk. För sena byten fås inget stöd. Finland bör överväga ett system med skattemorötter. Det är klart att systemet skulle kosta. Att stävja klimatförändringen kostar, aktivitet kostar, men passivitet kostar i längden ännu mer!
 
Listan på egentliga trafiksatsningar stämmer långt överens med vår syn på trafikpolitiken. Det är viktigt att det finns långsiktighet i trafiksatsningarna och de projekt regeringen nu kommit överens om visar på långsiktighet. En del av projekten fanns nämligen med i den förra regeringens rankinglista.
Svenska riksdagsgruppen har tidigare kritiserat regeringens beslut från i höstas att skjuta upp förbättringen och breddningen av stamväg 51 mellan Stensvik och Kyrkslätt. Riksdagen förutsatte innan årsskiftet att projekt man redan fattat beslut om skall inledas förrän nya projekt påbörjas. Förbättrandet av stamväg 51 finns nu i statsrådets redogörelse med bland de projekt som skall genomföras under denna valperiod - och det är inte en dag för tidigt.
Elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki har också den varit en riktig långdans. Diskussionen har pågått länge - alltför länge. Förra regeringen kom överens om att elektrifieringen av Vasabanan skulle förverkligas under början av denna regeringsperiod. Att Matti Vanhanens andra regering nu reserverat anslag för detta, visar att trafikpolitiken i Finland faktiskt sträcker sig över en längre tid än bara en regeringsperiod. Att regeringen dessutom går in för nya former av finansiering där kommunerna erbjuds en möjlighet att förskottera projektet gentemot en räntefri, statlig efterfinansiering - är en realism i dagens värld.                    

Svenska riksdagsgruppen stöder även förslaget att fortsätta omvandla färjeförbindelserna till fasta vägförbindelser, speciellt eftersom beräkningarna visar att investeringen snabbt betalar sig tillbaka. Alla färje- och förbindelsebåtsrutter kan dock inte ändras till fasta vägförbindelser. Utan tilläggsanslag skulle servicenivån på dessa flytande landsvägar ha försämrats.     

Över 80 % av transporterna i vår utrikeshandel går sjövägen. Svenska riksdagsgruppen har länge efterlyst åtgärder för att förhindra en ytterligare nedkörning av den inhemska sjöfarten och handelsflottan. Vår flotta är betydligt äldre än medelåldern inom EU och även globalt. De målsättningar som finns i regeringsprogrammet om att förbättra konkurrenskraften, att revidera tonnageskatten och att utreda möjligheten till fartygsanskaffningsreserveringar måste genomföras snabbt. Att regeringen vidtar dessa åtgärder är viktigt även ur försörjningsberedskapssynvinkel.
Svenska riksdagsgruppen stöder, avslutningsvis, statsrådets förslag om att trafikpolitiska redogörelser som utarbetas i början av valperioderna skall bli praxis. Det är viktigt att de långsiktiga planer som görs upp i stora drag hålls – oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens roll i den långsiktiga planeringen är central och de riktlinjer som riksdagen drar upp måste också respekteras.

Mats Nylund höll gruppanförandet 1.4.2008.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00