Nylund: Långsiktig trafikpolitik ger balans

04.04.2008 kl. 15:31
I tisdags diskuterade riksdagen den trafikpolitiska redogörelsen, men tyvärr föll frågan till stor del i skymundan av andra rikspolitiska händelser. Den trafikpolitiska redogörelsen och trafikpolitiken är ändå en av de viktigaste grundläggande framtidsfrågorna för att vårt samhälle skall fungera och vara konkurrenskraftigt. Genom den trafikpolitiska redogörelsen vill man göra trafikpolitiken mera långsiktig och förutom trafikleder betonas även andra trafikpolitiska aspekter, exempelvis trafiksäkerhet.

Finland är ett stort men glesbebyggt land, där till och med en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Finlands särförhållanden vad gäller geografi och befolkning ställer mycket stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Därför måste trafiklösningarna och infrastruktur stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i landet. Eftersom trafiken är en naturlig del av vårt liv bör trafiklösningar också fungera så att de stöder människors vardag, men också sörjer för näringslivets transportbehov. En fungerande logistik är en grundläggande förutsättning för ett blomstrande näringsliv.

EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut om att klimatförändringen bör stävjas. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, och till dem hör trafiken. Trafiksektorn är egentligen den sektorn som ökat sina utsläpp de senaste åren, och inte minst därför är det viktigt att samhället satsar på kollektivtrafik där det låter sig göras. Med hjälp av t.ex. investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen kan personbilstrafiken, och därmed även koldioxidutsläppen, fås att minska. Vi får ändå inte glömma den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken utan vi måste också satsa på fungerande trygga lättrafikleder. Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp och detta kommer att minska utsläppen från trafiken avsevärt.

Den regionala balansen i utvecklingen av infrastrukturen i redogörelsen är god och de olika regionernas särdrag tas i beaktande. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen, och här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna oumbärliga.
Det är viktigt att de långsiktiga trafikpolitiska planer som nu görs upp i stora drag bibehålls oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens skall ha en central roll i den långsiktiga planeringen och de riktlinjer som görs upp av riksdagen måste också respekteras när trafikprojekt förverkligas. Utan en långsiktig trafikpolitik kan vi inte få balans i och lyckas förverkliga alla de trafikprojekt som kräver åtgärder.

Mats Nylund riksdagsledamot, Pedersöre
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30