Nylund: Långsiktig trafikpolitik ger balans

04.04.2008 kl. 15:31
I tisdags diskuterade riksdagen den trafikpolitiska redogörelsen, men tyvärr föll frågan till stor del i skymundan av andra rikspolitiska händelser. Den trafikpolitiska redogörelsen och trafikpolitiken är ändå en av de viktigaste grundläggande framtidsfrågorna för att vårt samhälle skall fungera och vara konkurrenskraftigt. Genom den trafikpolitiska redogörelsen vill man göra trafikpolitiken mera långsiktig och förutom trafikleder betonas även andra trafikpolitiska aspekter, exempelvis trafiksäkerhet.

Finland är ett stort men glesbebyggt land, där till och med en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Finlands särförhållanden vad gäller geografi och befolkning ställer mycket stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Därför måste trafiklösningarna och infrastruktur stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i landet. Eftersom trafiken är en naturlig del av vårt liv bör trafiklösningar också fungera så att de stöder människors vardag, men också sörjer för näringslivets transportbehov. En fungerande logistik är en grundläggande förutsättning för ett blomstrande näringsliv.

EU:s toppmöte fattade i mars 2007 beslut om att klimatförändringen bör stävjas. För Finland innebär beslutet att 16 % ska minskas i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, och till dem hör trafiken. Trafiksektorn är egentligen den sektorn som ökat sina utsläpp de senaste åren, och inte minst därför är det viktigt att samhället satsar på kollektivtrafik där det låter sig göras. Med hjälp av t.ex. investeringar i den spårbundna kollektivtrafiken i huvudstadsregionen kan personbilstrafiken, och därmed även koldioxidutsläppen, fås att minska. Vi får ändå inte glömma den inte minst ur folkhälsosynvinkel så viktiga gång- och cykeltrafiken utan vi måste också satsa på fungerande trygga lättrafikleder. Den förnyade bil- och fordonsbeskattningen kommer med säkerhet att uppmuntra befolkningen att övergå till nya bilar med lägre utsläpp och detta kommer att minska utsläppen från trafiken avsevärt.

Den regionala balansen i utvecklingen av infrastrukturen i redogörelsen är god och de olika regionernas särdrag tas i beaktande. I stora delar av landet finns det dock inget alternativ till den egna bilen och privatbilismen, och här är de ökade satsningarna på såväl basvägnätet, det lägre allmänna vägnätet och de enskilda vägarna oumbärliga.
Det är viktigt att de långsiktiga trafikpolitiska planer som nu görs upp i stora drag bibehålls oberoende av regeringens politiska sammansättning. Riksdagens skall ha en central roll i den långsiktiga planeringen och de riktlinjer som görs upp av riksdagen måste också respekteras när trafikprojekt förverkligas. Utan en långsiktig trafikpolitik kan vi inte få balans i och lyckas förverkliga alla de trafikprojekt som kräver åtgärder.

Mats Nylund riksdagsledamot, Pedersöre
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00