Henriksson: I Europas domstolskvarter

05.04.2008 kl. 15:42
Under veckan som gått har jag med riksdagens lagutskott besökt Haag och Luxemburg. Det var utskottets första utlandsresa och resmålen var valda med eftertanke. Det blev tre intensiva dagar, som började på flygfältet på tisdagmorgon med budskapet om byte av utrikesminister. Något jag anade mig till under föregående veckoslut. Sent på torsdagkväll var vi tillbaka i hemlandet, efter att bland annat fått följa med rättegången mot Liberias tidigare diktator Charles Taylor.
Haag betecknas inte utan orsak som det juridiksa centret i EU. Inom EU har man kommit rätt långt med samarbetet för att bekämpa den grova brottsligheten . Vi har Europol som är EU:s enhet för polissamarbete och Eurojust som är enheten för juridiskt samarbete mellan åklagare och domstolar i Europa. Finland har sina utsända tjänstemän i bägge enheterna, liksom alla EU-länder. Rent konkret handlar det om att förebygga brott, motverka den organiserade brottsligheten och medverka till att grova brott som berör mer än ett EU-land kan lösas.

Vi fick bland annat höra om ett sedelförfalskningsfall som började med att man i Finland stött på förfalskade eurosedlar. Caset visade sig sedan ha kopplingar till såväl Norge som Italien, och en betydligt större grupp brottslingar kunde gripas än enbart de som varit verksamma hos oss. Eurojust och Europol spelade här avgörande roller. Också Norge ingår i samarbetet fastän man inte är Eu-medlem. Det var också roligt att se att de nordiska tjänstemännen verkade ha ett synnerligen gott samarbete på det här området.

Sedan besökte vi ICC (International Criminal Court), dvs Internationella Krigsförbrytartribunalen i Haag, som finns i samma välbevakade byggnad som Eurojust. Finland har också en domare i denna tribunal, Erkki Kourola, som berättade för oss om denna unika domstols verksamhet. Just nu behandlar den krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som skett i Afrikanska länder som Kongo, Uganda och Sudan.

Vi fick  också tillfälle att följa med en del av rättegången mot Liberias ex-diktator Charles Taylor, som åtalas på en mängd punkter för krigsförbrytelser, grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Livstids fängelse väntar honom. Ett historiskt ögonblick minsann, som jag sent skall glömma. Han satt några meter ifrån oss, bara en vägg av plexiglas skilde oss åt. Tankarna gick till alla de mänskor vars liv han inte visat någon som helst respekt för, till de barn han tvingat till barnsoldater och  hänsynslöst utnyttjat och förstört framtiden för, grymheter som vi helt enkelt har svårt att ta till oss. Samtidigt kändes det bra att han nu satt där på de åtalades bänk och får stå till svars för sina handlingar. Det är redan en vinst för mänskligheten. Runt 100 länder har godkänt ICC fördraget. Utanför står ännu bland andra USA, Kina, Ryssland och Indien - tyvärr.

På torsdag var det dags för besök vid EU-domstolen i Luxemburg. Också där fick vi följa med en rättegång och träffa finländare i tjänst, bland andra domare Alan Rosas.
Allt som allt givande dagar, som nog för mig bevisade att EU verkligen har en viktig roll då det gäller den gemensamma kampen mot den grova brottsligheten mot terrorismen, mänskohandelen, narkotikahandelen, penningtvätt, penningförfalskning mm. Nästa gång lagutskottet får bita i EU-direktiv  som berör Eurojust och Europol, kommer vi att ha betydligt bättre förutsättningar att förstå varför de behövs, och vilken nytta Finland och vi vanliga medborgare faktiskt har av att samarbetet fungerar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00