Nordman: Finland bör vara aktiv part i EU

13.04.2008 kl. 16:22
Europeiska unionen skall få ett nytt fördrag före parlamentsvalet i juni 2009. Det behövs med tanke på den utvidgning som skett de senaste åren. Annars drabbas unionen av handlingsförlamning.

Finland och 17 andra medlemsländer hann redan godkänna den konstitution för EU som föreslogs sommaren 2005, men folkomröstningar i Holland och Frankrike fällde förslaget. Nu görs ett nytt försök med ett förslag, där de väsentliga förbättringarna finns kvar.
Med tanke på trovärdigheten är det angeläget att Europeiska unionen görs mera öppen, förståelig och demokratisk. EU skall representera god förvaltning. För små länder som Finland är det till fördel med klara spelregler. I uppgörelser som bygger på diplomati och överenskommelser mellan regeringarna tar de stora för sig.

Det sker inte stora förändringar i kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Fortfarande gäller principen att unionen har bara de befogenheter som medlemsstaterna godkänt. De nationella parlamenten har i fortsättningen åtta veckor - mot sex nu - för att sätta sig in i lagförslagen. Det betyder att riksdagens ställning stärks, bland annat i granskningen av att subsidiaritetsprincipen följs, att frågor sköts på rätt nivå.

Det folkvalda parlamentets ställning stärks i lagstiftningen och den ekonomiska politiken. Det sker delvis på Europeiska kommissionens bekostnad. Minskningen av antalet parlamentariker görs med omsorg om små medlemsstater, som kommer att ha flera ledamöter i relation till invånarantalet än stora medlemsstater. Finland förlorar likväl ett mandat, och det blir en stor utmaning för Sfp att få en egen representant invald i fortsättningen för att bevaka den svenska språk- och kulturgruppens speciella intressen.

En stor förbättring är att en rättighetsstadga införs i reformfördraget. I 54 paragrafer fastslås medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Stadgandena blir bindande för medlemsstaterna med undantag för England och Polen som motsatte sig nya rättigheter eller intrång i brittisk och polsk lagstiftning. Undantagen är att beklaga.

De institutionella förändringarna i skötseln av utrikespolitiken är motiverade. Utrikespolitiken kommer att ledas av "en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik". Den nya posten kallas inte för utrikesminister som i förslaget till konstitution. EU behövs som en aktiv och stark aktör i den globaliserande världen. I det arbetet - vid det gemensamma bordet - kan och bör Finland vara en aktiv part.

Det nya fördraget skall ses som en internationell överenskommelse. EU är varken en förbundsstat eller ett mellanstatligt förbund. Dörren hålls öppen för nya medlemmar, eftersom maximiantalet 27 medlemsländer strukits. En grundförutsättning är att sökande godkänner unionens värdegrund. Dörren är öppen även för utträde i fortsättningen.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00