Henriksson: Lag om alkolås

22.04.2008 kl. 09:47
 Fortfarande skördar trafiken allt för många liv i vårt land.  Inte sällan har alkoholen en andel. Undersökningar visar att en rattfyllerist är inblandad i ungefär var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. Därför är det viktigt att vi med olika åtgärder försöker förbättra trafiksäkerheten och minska rattfylleriet.

Före riksdagsvalet talade jag varmt för utvecklandet av systemet med alkolås som alternativ till körförbud då någon gjort sig skyldig till rattfylleri. Nu föreslår regeringen att detta system blir permanent efter den treåriga försöksperioden som utgår i sommar. Jag välkomnar detta lagförslag mycket varmt.

En närmare titt på rattfylleribrottens utveckling, visar att vi år 2005 hade 25 765 fall av rattfylleri i vårt land. Enligt uppgift har antalet ökat med 7 % under år 2007. I dessa siffror ser vi naturligtvis inte alla de som undgått polisens blåstest, och därmed klarat sig utan att bli fast. Iögonfallande är att antalet grova rattfylleribrott utgör ca 60 % av alla registrerade fall. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Ju högre alkoholhalt i blodet chauffören har, dess större risk kan man utgå från att personen är för sina medtrafikanter

Nå, hur kan det bli bättre med alkolåset då, kan man ju fråga sig? Har det någon effekt då det gäller att förebygga rattfylleri? Ett entydigt svar är att trafiksäkerheten åtminstone inte försämras genom permanentandet av alkolåssystemet. Som känt så är det inte alltför ovanligt att den som en gång gjort sig skyldig till rattfylleri, faller dit på nytt. Just för förebyggande av återfall kan alkolåset komma att få betydelse. En bil med installerat alkolås startar inte ifall föraren i blåstestet registreras vara påverkad.

Enligt förslaget skall alkolås, eller övervakad körrätt som det kallas i lagen, kunna användas som alternativ till körförbud ifall den som är misstänkt för rattfylleri själv begär det. Personen får då ett såkallat alkolåskörkort. Före det beviljas skall den misstänkte också besöka läkare eller annan yrkesutbildad person inom vården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan samt de möjligheter det finns att få vård för sitt missbruk. Under den tid den övervakade körrätten gäller (1-3 år) får personen inte framföra något annat fordon än det där alkolåset finns installerat. Bryter man mot reglerna förfaller körrätten, och körförbud utfärdas istället.

Den största enskilda nackdelen med alkolåset är kostnaden. Det är fortfarande relativt dyrt, och den misstänkte skall själv stå för kostnaderna i sin helhet. Varefter tekniken utvecklas sjunker säkert också priset och jag hoppas att vi får se en sådan utveckling att alkolås hör till standardutrustningen i våra framtida bilar. Det finns teorier om att det kommer att bli möjligt att ratten i bilen kan avgöra huruvida chauffören är nykter eller inte, och det låter onekligen spännande.

Alkolåset kan också ha positiva effekter då det gäller att främja trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Då det gäller våra skolskjutsar finns det en rekommendation från 2006 om att alkolås borde användas i bilar som skjutsar skolbarn. Jag tycker att vi snarast möjligt borde vara redo att diskutera också "permanentandet" av den rekommendationen, så att det skulle bli obligatoriskt med alkolås i bilar som används för att skjutsa skolbarn. Det ligger i allmänhetens, föräldrarnas och barnens intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30