Henriksson: Lag om alkolås

22.04.2008 kl. 09:47
 Fortfarande skördar trafiken allt för många liv i vårt land.  Inte sällan har alkoholen en andel. Undersökningar visar att en rattfyllerist är inblandad i ungefär var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. Därför är det viktigt att vi med olika åtgärder försöker förbättra trafiksäkerheten och minska rattfylleriet.

Före riksdagsvalet talade jag varmt för utvecklandet av systemet med alkolås som alternativ till körförbud då någon gjort sig skyldig till rattfylleri. Nu föreslår regeringen att detta system blir permanent efter den treåriga försöksperioden som utgår i sommar. Jag välkomnar detta lagförslag mycket varmt.

En närmare titt på rattfylleribrottens utveckling, visar att vi år 2005 hade 25 765 fall av rattfylleri i vårt land. Enligt uppgift har antalet ökat med 7 % under år 2007. I dessa siffror ser vi naturligtvis inte alla de som undgått polisens blåstest, och därmed klarat sig utan att bli fast. Iögonfallande är att antalet grova rattfylleribrott utgör ca 60 % av alla registrerade fall. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Ju högre alkoholhalt i blodet chauffören har, dess större risk kan man utgå från att personen är för sina medtrafikanter

Nå, hur kan det bli bättre med alkolåset då, kan man ju fråga sig? Har det någon effekt då det gäller att förebygga rattfylleri? Ett entydigt svar är att trafiksäkerheten åtminstone inte försämras genom permanentandet av alkolåssystemet. Som känt så är det inte alltför ovanligt att den som en gång gjort sig skyldig till rattfylleri, faller dit på nytt. Just för förebyggande av återfall kan alkolåset komma att få betydelse. En bil med installerat alkolås startar inte ifall föraren i blåstestet registreras vara påverkad.

Enligt förslaget skall alkolås, eller övervakad körrätt som det kallas i lagen, kunna användas som alternativ till körförbud ifall den som är misstänkt för rattfylleri själv begär det. Personen får då ett såkallat alkolåskörkort. Före det beviljas skall den misstänkte också besöka läkare eller annan yrkesutbildad person inom vården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan samt de möjligheter det finns att få vård för sitt missbruk. Under den tid den övervakade körrätten gäller (1-3 år) får personen inte framföra något annat fordon än det där alkolåset finns installerat. Bryter man mot reglerna förfaller körrätten, och körförbud utfärdas istället.

Den största enskilda nackdelen med alkolåset är kostnaden. Det är fortfarande relativt dyrt, och den misstänkte skall själv stå för kostnaderna i sin helhet. Varefter tekniken utvecklas sjunker säkert också priset och jag hoppas att vi får se en sådan utveckling att alkolås hör till standardutrustningen i våra framtida bilar. Det finns teorier om att det kommer att bli möjligt att ratten i bilen kan avgöra huruvida chauffören är nykter eller inte, och det låter onekligen spännande.

Alkolåset kan också ha positiva effekter då det gäller att främja trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Då det gäller våra skolskjutsar finns det en rekommendation från 2006 om att alkolås borde användas i bilar som skjutsar skolbarn. Jag tycker att vi snarast möjligt borde vara redo att diskutera också "permanentandet" av den rekommendationen, så att det skulle bli obligatoriskt med alkolås i bilar som används för att skjutsa skolbarn. Det ligger i allmänhetens, föräldrarnas och barnens intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00