Henriksson: Lag om alkolås

22.04.2008 kl. 09:47
 Fortfarande skördar trafiken allt för många liv i vårt land.  Inte sällan har alkoholen en andel. Undersökningar visar att en rattfyllerist är inblandad i ungefär var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. Därför är det viktigt att vi med olika åtgärder försöker förbättra trafiksäkerheten och minska rattfylleriet.

Före riksdagsvalet talade jag varmt för utvecklandet av systemet med alkolås som alternativ till körförbud då någon gjort sig skyldig till rattfylleri. Nu föreslår regeringen att detta system blir permanent efter den treåriga försöksperioden som utgår i sommar. Jag välkomnar detta lagförslag mycket varmt.

En närmare titt på rattfylleribrottens utveckling, visar att vi år 2005 hade 25 765 fall av rattfylleri i vårt land. Enligt uppgift har antalet ökat med 7 % under år 2007. I dessa siffror ser vi naturligtvis inte alla de som undgått polisens blåstest, och därmed klarat sig utan att bli fast. Iögonfallande är att antalet grova rattfylleribrott utgör ca 60 % av alla registrerade fall. Det är inte särskilt uppmuntrande läsning. Ju högre alkoholhalt i blodet chauffören har, dess större risk kan man utgå från att personen är för sina medtrafikanter

Nå, hur kan det bli bättre med alkolåset då, kan man ju fråga sig? Har det någon effekt då det gäller att förebygga rattfylleri? Ett entydigt svar är att trafiksäkerheten åtminstone inte försämras genom permanentandet av alkolåssystemet. Som känt så är det inte alltför ovanligt att den som en gång gjort sig skyldig till rattfylleri, faller dit på nytt. Just för förebyggande av återfall kan alkolåset komma att få betydelse. En bil med installerat alkolås startar inte ifall föraren i blåstestet registreras vara påverkad.

Enligt förslaget skall alkolås, eller övervakad körrätt som det kallas i lagen, kunna användas som alternativ till körförbud ifall den som är misstänkt för rattfylleri själv begär det. Personen får då ett såkallat alkolåskörkort. Före det beviljas skall den misstänkte också besöka läkare eller annan yrkesutbildad person inom vården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan samt de möjligheter det finns att få vård för sitt missbruk. Under den tid den övervakade körrätten gäller (1-3 år) får personen inte framföra något annat fordon än det där alkolåset finns installerat. Bryter man mot reglerna förfaller körrätten, och körförbud utfärdas istället.

Den största enskilda nackdelen med alkolåset är kostnaden. Det är fortfarande relativt dyrt, och den misstänkte skall själv stå för kostnaderna i sin helhet. Varefter tekniken utvecklas sjunker säkert också priset och jag hoppas att vi får se en sådan utveckling att alkolås hör till standardutrustningen i våra framtida bilar. Det finns teorier om att det kommer att bli möjligt att ratten i bilen kan avgöra huruvida chauffören är nykter eller inte, och det låter onekligen spännande.

Alkolåset kan också ha positiva effekter då det gäller att främja trafiksäkerheten inom yrkestrafiken. Då det gäller våra skolskjutsar finns det en rekommendation från 2006 om att alkolås borde användas i bilar som skjutsar skolbarn. Jag tycker att vi snarast möjligt borde vara redo att diskutera också "permanentandet" av den rekommendationen, så att det skulle bli obligatoriskt med alkolås i bilar som används för att skjutsa skolbarn. Det ligger i allmänhetens, föräldrarnas och barnens intresse.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25