Såväl förra regeringen som nuvarande regering har förbundit sig att förverkliga ett utlokaliseringsprogram. Samtidigt har båda regeringarna också beslutit att genomföra ett s.k. produktivitetsprogram. Motiveringarna till båda programmen är likartade.
Åldersstrukturen inom den statliga förvaltningen är sådan att den ställer mycket stora krav på rekryteringen av arbetskraft. Arbetsmarknaden är redan nu i en sådan situation att det är fler människor som lämnar arbetsmarknaden än som kommer in på den. Konkurrensen om arbetskraften är alltså redan ett faktum. Alltså måste staten göra något för att kunna rekrytera kunnig personal.
Både utlokalisering av arbetsplatser och en höjning av produktiviteten i stadsförvaltningen bidrar till en gynnsam utveckling. Det finns emellertid alltid ett men. Det finns statliga funktioner vars uppgift är att ge service på båda nationalspråken. En utlokalisering av sådana funktioner ställer stora krav på beslutsfattarna. Det rimliga kravet är att varje sådant beslut borde innehålla en språklig konsekvensbedömning. Det räcker inte med att man noterar att det behövs service på två språk. Det måste göras en språklig konsekvensbedömning av alla de orter som är föremål för en utlokalisering av sådana statliga funktioner som skall ge service på finska och svenska.
Polisens telefoncentral har utlokaliserats till Kajana och av rapporterna att döma fungerar den dåligt på svenska - om den alls fungerar på svenska. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga ansvariga minister Holmlund om regeringen när beslutet gjordes, hade tillgång till någon bedömning huruvida man klarar av service på både finska och svenska. Minister Holmlund svarade att i det skedet när man flyttade telefoncentralen till Kajana, har man försökt bedöma hur man kan svara på samtalen på svenska och finska. Hon sa också att eftersom det i offentligheten förekommit uppgifter om att servicen inte är på den förväntade nivån så kommer man att fästa extra uppmärksamhet vid detta.
Som tilläggsfråga undrade jag om regeringen kunde överväga tilläggsresurser för att utbilda personalen i att behärska båda språken. Ministern svarade att om det finns ett klart behov så anser hon att man måste styra tilläggsresurser till Kajana. Det tolkar jag som ett löfte av ministern. Det är helt klart att det behövs mera ekonomiska resurser för språkutbildning. Alltså måste vi nu bevaka vad ministern och regeringen gör föra att förbättra situationen.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen
Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap
Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007
Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00
Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet
Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken
Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation
Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00
Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen
Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
