Såväl förra regeringen som nuvarande regering har förbundit sig att förverkliga ett utlokaliseringsprogram. Samtidigt har båda regeringarna också beslutit att genomföra ett s.k. produktivitetsprogram. Motiveringarna till båda programmen är likartade.
Åldersstrukturen inom den statliga förvaltningen är sådan att den ställer mycket stora krav på rekryteringen av arbetskraft. Arbetsmarknaden är redan nu i en sådan situation att det är fler människor som lämnar arbetsmarknaden än som kommer in på den. Konkurrensen om arbetskraften är alltså redan ett faktum. Alltså måste staten göra något för att kunna rekrytera kunnig personal.
Både utlokalisering av arbetsplatser och en höjning av produktiviteten i stadsförvaltningen bidrar till en gynnsam utveckling. Det finns emellertid alltid ett men. Det finns statliga funktioner vars uppgift är att ge service på båda nationalspråken. En utlokalisering av sådana funktioner ställer stora krav på beslutsfattarna. Det rimliga kravet är att varje sådant beslut borde innehålla en språklig konsekvensbedömning. Det räcker inte med att man noterar att det behövs service på två språk. Det måste göras en språklig konsekvensbedömning av alla de orter som är föremål för en utlokalisering av sådana statliga funktioner som skall ge service på finska och svenska.
Polisens telefoncentral har utlokaliserats till Kajana och av rapporterna att döma fungerar den dåligt på svenska - om den alls fungerar på svenska. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga ansvariga minister Holmlund om regeringen när beslutet gjordes, hade tillgång till någon bedömning huruvida man klarar av service på både finska och svenska. Minister Holmlund svarade att i det skedet när man flyttade telefoncentralen till Kajana, har man försökt bedöma hur man kan svara på samtalen på svenska och finska. Hon sa också att eftersom det i offentligheten förekommit uppgifter om att servicen inte är på den förväntade nivån så kommer man att fästa extra uppmärksamhet vid detta.
Som tilläggsfråga undrade jag om regeringen kunde överväga tilläggsresurser för att utbilda personalen i att behärska båda språken. Ministern svarade att om det finns ett klart behov så anser hon att man måste styra tilläggsresurser till Kajana. Det tolkar jag som ett löfte av ministern. Det är helt klart att det behövs mera ekonomiska resurser för språkutbildning. Alltså måste vi nu bevaka vad ministern och regeringen gör föra att förbättra situationen.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Finlands säkerhets- och försvarspolitik
16.06.2009 kl. 10:35
Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013
Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35
Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse
Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00
Statsrådets redogörelse om EU-politiken
26.05.2009 kl. 10:35
Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse
Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00
Responsdebatt om första tilläggsbudgeten
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
