Nylund: Ett starkare universitetsväsende

09.05.2008 kl. 16:09

Målsättningen med den reform av universitetsväsendet som regeringspartierna kom överens om regeringsprogrammet och som för tillfället bereds inom undervisningsministeriet är att stärka universitetens ekonomiska autonomi. Den förlängda målsättningen är givetvis att ytterligare förbättra utbildningens och forskningens kvalitet så att vi också skall kunna locka studeranden, både inhemska och utländska, att utbilda sig på hög nivå i Finland. Det nordiska
utbildningssystemet är överlag vida känt för en kvalitativt god och kostnadsfri utbildning, och det här måste vi i en allt mer globalt konkurrerande värld måna om även i framtiden. Tanken bakom reformen är med andra ord mycket god och reformen värd att satsas på.

Genom reformen skall universiteten ges möjlighet att bli offentligrättsliga juridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Det innebär att universiteten ställs utanför statsbudgeten, men den statliga finansieringsandelen och basfinansieringen kommer enligt utfästelser, och såsom
sfp konsekvent har förespråkat, inte att förändras p.g.a. en ändrad juridisk status. Dessutom skall även universitetens förvaltning revideras så att universiteten själva allt effektivare och mer självständigt kan svara mot de egna utmaningarna. På så sätt stärks också universitetens praktiska autonomi som självständiga aktörer.

I Finland har det redan ett bra tag diskuterats om terminsavgifters vara eller icke-vara, och åsikterna går fortfarande isär. Det som är värt att notera är att det i samband med universitetsreformen, helt i enlighet med vad som överenskoms i regeringsprogrammet, kommer att inledas ett försök genom vilket universitet och högskolor kan ansöka om tillstånd för att ta ut avgifter av studeranden från länder utanför EU/EES-området som deltar i magisterprogram.

Det är säkert värt att ge detta försök en chans för att ta fram resultat för hur ett system med terminsavgifter kunde utfalla, men jag kan ändå inte låta bli att fråga mig huruvida detta trots allt är ett första steg mot införandet av terminsavgifter i Finland. Det kan man än så länge bara spekulera om. Jag ställer mig ändå tveksam till terminsavgifter både för finländska och utländska studeranden. Det är något, som man enligt min uppfattning kan fråga sig om är i
linje med utgångspunkterna för hela vårt utbildningssystem. Vi måste slå vakt om rättigheten att alla i vårt framtida Finland skall ha rätt till hög utbildning oavsett den egna bakgrunden och ekonomiska förutsättningar.

Helt i överensstämmelse med regeringens agenda anser oppositionen i den interpellation om tryggandet av universitetens ställning, som inlämnades den 29 april, att universitetsreformen är nödvändig. Däremot är oppositionen, som sig bör, av annan åsikt än regeringen angående metoderna för hur en reform av universiteten skall förverkligas och uppmärksammar därför universiteten genom en interpellation, som är ett av oppositionens huvudsakliga arbetsverktyg. Jag är ändå övertygad om att de mål och medel som regeringen arbetar för är de rätta för att trygga universitetens framtid, och att regeringen även tar sitt ansvar för att skingra de orosmoln och frågetecken som framförts från olika instanser om reformens konsekvenser för olika parter i universitetsvärlden.

Mats Nylund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00