Nylund: Ett starkare universitetsväsende

09.05.2008 kl. 16:09

Målsättningen med den reform av universitetsväsendet som regeringspartierna kom överens om regeringsprogrammet och som för tillfället bereds inom undervisningsministeriet är att stärka universitetens ekonomiska autonomi. Den förlängda målsättningen är givetvis att ytterligare förbättra utbildningens och forskningens kvalitet så att vi också skall kunna locka studeranden, både inhemska och utländska, att utbilda sig på hög nivå i Finland. Det nordiska
utbildningssystemet är överlag vida känt för en kvalitativt god och kostnadsfri utbildning, och det här måste vi i en allt mer globalt konkurrerande värld måna om även i framtiden. Tanken bakom reformen är med andra ord mycket god och reformen värd att satsas på.

Genom reformen skall universiteten ges möjlighet att bli offentligrättsliga juridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Det innebär att universiteten ställs utanför statsbudgeten, men den statliga finansieringsandelen och basfinansieringen kommer enligt utfästelser, och såsom
sfp konsekvent har förespråkat, inte att förändras p.g.a. en ändrad juridisk status. Dessutom skall även universitetens förvaltning revideras så att universiteten själva allt effektivare och mer självständigt kan svara mot de egna utmaningarna. På så sätt stärks också universitetens praktiska autonomi som självständiga aktörer.

I Finland har det redan ett bra tag diskuterats om terminsavgifters vara eller icke-vara, och åsikterna går fortfarande isär. Det som är värt att notera är att det i samband med universitetsreformen, helt i enlighet med vad som överenskoms i regeringsprogrammet, kommer att inledas ett försök genom vilket universitet och högskolor kan ansöka om tillstånd för att ta ut avgifter av studeranden från länder utanför EU/EES-området som deltar i magisterprogram.

Det är säkert värt att ge detta försök en chans för att ta fram resultat för hur ett system med terminsavgifter kunde utfalla, men jag kan ändå inte låta bli att fråga mig huruvida detta trots allt är ett första steg mot införandet av terminsavgifter i Finland. Det kan man än så länge bara spekulera om. Jag ställer mig ändå tveksam till terminsavgifter både för finländska och utländska studeranden. Det är något, som man enligt min uppfattning kan fråga sig om är i
linje med utgångspunkterna för hela vårt utbildningssystem. Vi måste slå vakt om rättigheten att alla i vårt framtida Finland skall ha rätt till hög utbildning oavsett den egna bakgrunden och ekonomiska förutsättningar.

Helt i överensstämmelse med regeringens agenda anser oppositionen i den interpellation om tryggandet av universitetens ställning, som inlämnades den 29 april, att universitetsreformen är nödvändig. Däremot är oppositionen, som sig bör, av annan åsikt än regeringen angående metoderna för hur en reform av universiteten skall förverkligas och uppmärksammar därför universiteten genom en interpellation, som är ett av oppositionens huvudsakliga arbetsverktyg. Jag är ändå övertygad om att de mål och medel som regeringen arbetar för är de rätta för att trygga universitetens framtid, och att regeringen även tar sitt ansvar för att skingra de orosmoln och frågetecken som framförts från olika instanser om reformens konsekvenser för olika parter i universitetsvärlden.

Mats Nylund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00