Wideroos: En form av nystart

16.05.2008 kl. 10:04
Annorlunda känns det i skrivande stund! Sen jag valdes in i riksdagen 1995 har jag (och andra) skrivit riksdagskrönikor till JT. Som läsaren säkert märkt så har vi svenskspråkiga riksdagsledamöter den förmånen att få skriva riksdagskrönikor till dagstidningarna i Österbotten. Det är faktiskt ganska roligt även om det ibland skall till en hel del för att hitta ett tema att skriva om.

Annorlunda känns det nu därför att det är sista gången jag skriver till denna tidning. Nästa gång har det gått varvet runt och tidningen heter något annat. Bra så - jag tror nog att det är en bra lösning man kommit på där norröver. Men det är klart att det känns vemodigt - 13 år är en lång tid - och jag kan ju tänka mig att det för läsarna inte heller är alldeles enkelt. Ändå måste måste både läsare, politiker och tidningarnas ägare våga tänka i nya banor. Om vi bara bemödar oss om att bevara allting som det alltid har varit så kommer ju vårt samhälle att stanna av. Ingen utveckling sker. På tidningsfronten i norr sker nu en form av nystart och den chansen skall man naturligtvis ta till vara. Allt har sin tid och nu kommer en ny tid. Kommer nog att i egenskap av läsare följa med den nya tidningen och dess linje.

Här i huvudstaden har valfinansieringen blivit ett hett tema. Vallagstiftningen förpliktigar oss till att redovisa hur vi finansierar våra valkampanjer och jag tycker att det har fungerat bra. Ända tills en centerriksdagsman säger att han har brutit mot lagen och inte redovisat enligt lagens principer. Alltså växer kravet på att förnya vallagstiftningen trots att den inte är speciellt gammal eller föråldrad. Det är bra med öppenhet och kan vi bättra på öppenheten skall vi naturligtvis också göra det. Det är bra att minister Brax tillsätter enarbetsgrupp som skall fundera över vad som skulle vara klokt att göra. Det är nämligen ett ganska grannlaga arbete. Bl.a. måste man fundera över vilka straffpåföljder man kan ta till om någon inte följer lagen. I dagens läge finns nämligen inga straffpåföljder.

Önskar nu den nya tidningen lycka till och hoppas att den blir en populär och framgångsrik tidning.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15