Nylund: Absurd debatt om tingsrätterna

16.05.2008 kl. 13:25
Debatten om den nya tingsrättsindelningen i den finskspråkiga provinstidningen Pohjalainentar allt mera absurda drag. Minister Tuija Brax förslag i tingsrättsreformen bygger på landskapsförbunden som bas för de nya distrikten. Vasa stad, regioncentrum i Österbotten, har en stadsstyrelseordförande som låter förstå att när det gäller tingsrättsindelningen borde vi i Österbotten, till skillnad från andra områden i landet, stympa vårt landskapsförbunds område för att det inte ska finnas kvar en tingsrätt med svensk majoritet. Sdp:s riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri, ordförande i landskapsförbundets fullmäktige, för ett liknande resonemang. Och vänsterförbundets stadsstyrelsemedlem Harri Moisio slår i onsdagens Pohjalainen fast att för de finskspråkiga är tingsrättsindelningen inte någon partipolitisk fråga, men att det skulle vara ett fruktansvärt bakslag om tingsrättens majoritetsspråk blir svenska! Till råga på allt så applåderas dessa åsikter också av en del svenskspråkiga, bland annat av svenska centern.

Den finländska demokratin bygger på en tredelad statsmakt; den lagstiftande makten, den verkställande makten och ett oberoende rättsväsende. I den ekvationen ingår att den politiska makten inte blandar sig i domstolarnas beslutsfattande. I de länder där man gör det är ofta individernas rättsskydd minimalt. Fast det inte på samma sätt är någon regel har ofta yrkesdomarna valt att respektera samma tredelning, och utfört sitt värv utgående från att tolka och döma från gällande lagstiftning. Det som domarna generellt har debatterat fram till nu har snarast rört behovet av att förändra och uppdatera gällande lagar. Den verkställande politiska makten, läs regeringen, har gett de fysiska ramarna för deras verksamhet eller vårt domstolsväsende.

Nu har då plötsligt domarkåren också blivit politiker. Vasa tingsrätts lagman har upprepade gånger i offentligheten ifrågasatt justitieministeriets reformförslag när det gäller nya Österbottens tingsrätt. I onsdagens Pohjalainen träder också en domare från Jakobstad fram. Trots att han själv idag verkar i en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, låter han förstå att en sådan i framtiden är oförnuftig och blott och bart ett påhitt av sfp. Att domarna med sina uttalanden dömer ut sakkunskapen hos den expertarbetsgrupp som utarbetat förslaget bekymrar dem uppenbarligen inte alls. De förbigår också utan ett ord det faktum som ingen hittills ifrågasatt, nämligen att servicen på finska i ämbetsverk med svenska som förvaltningsspråk så gott som alltid fungerar klanderfritt, medan det omvända är långt ifrån självklart.

Några saker i denna debatt ter sig ytterst uppenbara för mig. De ledande finskspråkiga politikerna i Vasa är synbarligen beredda att offra stadens ställning som regioncentrum för landskapet i rädsla för att svenskan ska få för stort inflytande. Konsekvenserna av att landskapet igen splittras på samma sätt som i fallet med polisdistrikten kommer inte att låta vänta på sig. Vackra tal och utfästelser om rikedomen i tvåspråkigheten och värdet av svenska språket i de stora rikspartierna saknar uppenbart täckning på det lokala planet i Österbotten. Och Vasa stads vilja att bli centrum för en storkommun tappar i trovärdighet efter dessa utspel från ledande politiker.

Många, inte minst Vasabladets ledarskribent, har konstaterat att det blåser snåla vindar för svenska språket för tillfället. Jag har fram till nu brukat hävda att det sällan är en medveten strategi från de stora partierna att köra ner svenskan, utan att det snarare är en följd av okunskap och enskilda beslut vid ministerier och ämbetsverk som förorsaka kräftgången. När det gäller tingsrättsindelningen och agerandet på lokalplanet har jag ändå tvingats att ompröva min inställning. Det kan knappast vara något annat än finsk språkpolitik som ligger bakom denna kampanj. När tidningen Pohjalainen driver en sådan kampanj är det inget nytt, men att så många namnstarka politiker hoppar på det tåget är förvånande och tragiskt. Vi går mot en svår politisk höst!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00