Nylund: Absurd debatt om tingsrätterna

16.05.2008 kl. 13:25
Debatten om den nya tingsrättsindelningen i den finskspråkiga provinstidningen Pohjalainentar allt mera absurda drag. Minister Tuija Brax förslag i tingsrättsreformen bygger på landskapsförbunden som bas för de nya distrikten. Vasa stad, regioncentrum i Österbotten, har en stadsstyrelseordförande som låter förstå att när det gäller tingsrättsindelningen borde vi i Österbotten, till skillnad från andra områden i landet, stympa vårt landskapsförbunds område för att det inte ska finnas kvar en tingsrätt med svensk majoritet. Sdp:s riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri, ordförande i landskapsförbundets fullmäktige, för ett liknande resonemang. Och vänsterförbundets stadsstyrelsemedlem Harri Moisio slår i onsdagens Pohjalainen fast att för de finskspråkiga är tingsrättsindelningen inte någon partipolitisk fråga, men att det skulle vara ett fruktansvärt bakslag om tingsrättens majoritetsspråk blir svenska! Till råga på allt så applåderas dessa åsikter också av en del svenskspråkiga, bland annat av svenska centern.

Den finländska demokratin bygger på en tredelad statsmakt; den lagstiftande makten, den verkställande makten och ett oberoende rättsväsende. I den ekvationen ingår att den politiska makten inte blandar sig i domstolarnas beslutsfattande. I de länder där man gör det är ofta individernas rättsskydd minimalt. Fast det inte på samma sätt är någon regel har ofta yrkesdomarna valt att respektera samma tredelning, och utfört sitt värv utgående från att tolka och döma från gällande lagstiftning. Det som domarna generellt har debatterat fram till nu har snarast rört behovet av att förändra och uppdatera gällande lagar. Den verkställande politiska makten, läs regeringen, har gett de fysiska ramarna för deras verksamhet eller vårt domstolsväsende.

Nu har då plötsligt domarkåren också blivit politiker. Vasa tingsrätts lagman har upprepade gånger i offentligheten ifrågasatt justitieministeriets reformförslag när det gäller nya Österbottens tingsrätt. I onsdagens Pohjalainen träder också en domare från Jakobstad fram. Trots att han själv idag verkar i en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, låter han förstå att en sådan i framtiden är oförnuftig och blott och bart ett påhitt av sfp. Att domarna med sina uttalanden dömer ut sakkunskapen hos den expertarbetsgrupp som utarbetat förslaget bekymrar dem uppenbarligen inte alls. De förbigår också utan ett ord det faktum som ingen hittills ifrågasatt, nämligen att servicen på finska i ämbetsverk med svenska som förvaltningsspråk så gott som alltid fungerar klanderfritt, medan det omvända är långt ifrån självklart.

Några saker i denna debatt ter sig ytterst uppenbara för mig. De ledande finskspråkiga politikerna i Vasa är synbarligen beredda att offra stadens ställning som regioncentrum för landskapet i rädsla för att svenskan ska få för stort inflytande. Konsekvenserna av att landskapet igen splittras på samma sätt som i fallet med polisdistrikten kommer inte att låta vänta på sig. Vackra tal och utfästelser om rikedomen i tvåspråkigheten och värdet av svenska språket i de stora rikspartierna saknar uppenbart täckning på det lokala planet i Österbotten. Och Vasa stads vilja att bli centrum för en storkommun tappar i trovärdighet efter dessa utspel från ledande politiker.

Många, inte minst Vasabladets ledarskribent, har konstaterat att det blåser snåla vindar för svenska språket för tillfället. Jag har fram till nu brukat hävda att det sällan är en medveten strategi från de stora partierna att köra ner svenskan, utan att det snarare är en följd av okunskap och enskilda beslut vid ministerier och ämbetsverk som förorsaka kräftgången. När det gäller tingsrättsindelningen och agerandet på lokalplanet har jag ändå tvingats att ompröva min inställning. Det kan knappast vara något annat än finsk språkpolitik som ligger bakom denna kampanj. När tidningen Pohjalainen driver en sådan kampanj är det inget nytt, men att så många namnstarka politiker hoppar på det tåget är förvånande och tragiskt. Vi går mot en svår politisk höst!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15