Nylund: Global värld, lokal tidning

28.05.2008 kl. 10:57
Så har vi då fått vår nya lokaltidning, Österbottens Tidning, ÖT. Jag har den uppfattningen att den nya tidningen är efterlängtad både bland tidigare JT:s och tidigare Öb:s läsare och man i huvudsak ser positivt på sammanslagningen. Det har många gånger sagts i offentligheten att Jakobstadsnejden och Karlebynejden hör till samma ekonomiområde, och detta faktum har, så vitt jag kan förstå, starkt bidragit till ägarnas beslut. Den nya tidningen får en starkare ekonomisk bas än de två tidigare, och det borde också avspegla sig på de redaktionella resurserna.

Trots att de elektroniska medierna, de så kallade nya medierna, vinner terräng kommer fortfarande dagstidningen att var den viktigaste nyhetskällan för finländarna en lång tid framöver. Detta bekräftades i en undersökning som TNS Gallup utfört på beställning av Tidningarnas Förbund. Finländarna ansåg med klar majoritet att dagstidningen är den mest pålitliga informationskällan, den som ger upphov till samtalsämnen och som belyser vad som händer både internationellt, nationellt och lokalt. Med andra ord är dagstidningen, en del av den fjärde statsmakten, en mycket stark opinionsbildare och bidrar i mycket hög grad till i vilken riktning vårt samhälle utvecklas.

För mig som både å yrkets vägnar och av rent intresse läser många tidningar är det ju rationellt med en tidning mindre att läsa. Samtidigt är det nästan ofrånkomligt att mångfalden minskar. Lite kritik måste också tillåtas. HSS Media har ju gått in för gemensamma redaktioner och publicerar följaktligen till en stor del exakt samma nyhet i flera tidningar. För den tidningsläsare som håller sig med flera tidningar är det något frustrerande. Det är ofrånkomligt betydligt intressantare att läsa reportage om händelser, från möten eller sammankomster, eller om aktuella ämnen om det är olika journalister som belyser det utgående från sin egen referensram. Det går inte heller att lämna bort någon tidning om man ska följa med i samhällsdebatten. Ledarsidan, kultursidorna och insändarna är ju fortfarande individuella i våra svenskösterbottniska dagstidningar.

ÖT:s spridningsområde är ett och samma ekonomiområde med pendling i båda riktningarna, dock så att betydligt flera pendlar från Karlebynejden till arbetsplatser i Jakobstadsnejden än vice versa. Trots det har den ytterst olyckliga landskapsindelningen en tendens att splittra nejden. KSSR-processen, alla förändringar i den statliga mellanförvaltningen, och nu senast reformen av folkhälsolagen för våra nejder i olika riktningar. Förutom att reformerna verkar innebära direkt praktiska olägenheter för invånarna har de definitivt också stört samarbetsklimatet och till och med påverkat personrelationer i negativ riktning. Tidigare JT och Öb har ju på ledarplats haft olika åsikter om vad som är rätt strategi för nejden för att hålla servicen på en hög nivå och garantera invånarna betjäning på sitt modersmål. De olika linjedragningarna har också enligt min uppfattning avspeglats i den redaktionella nyhetsbevakningen. Jag hoppas att nya ÖT kommer att bidra till att öka förståelsen mellan beslutsfattare och invånare i Jakobstads- och Karlebynejden.

Den lokala dagstidningen är viktig för sina läsare. För många börjar dagen med att man läser sin egen tidning. För den såsom jag, som i arbetsveckan finns i till exempel Helsingfors, börjar ofta dagen med en titt på tidningarnas nätupplaga. Tidningen berättar vad som hänt, analyserar, roar, förargar och stimulerar. Sällan lämnas man oberörd. Fast världen är global är livet ändå lokalt. Ett rikstäckande media kan inte kompensera den bevakning av närsamhället som dagstidningen ger. Att som riksdagsledamot få medverka med en liten bit i sin egen lokaltidning är något som jag uppskattar. Jag önskar nya Österbottens Tidning all tänkbar framgång!
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00