Nordman: Hälsotillståndet i världen

29.05.2008 kl. 15:11
Hälsan är viktig för oss människor, oberoende vem vi är och var vi bor. Det betonades starkt i Geneve i veckan som gick, när världshälsoorganisationen WHO samlades till sin årliga storsamling. Även Finland var väl representerat med minister Paula Risikko i spetsen.

Bilden av världen är ofta dyster i nyhetsförmedlingen, som präglas av katastrofer, krig och våld, fattigdom och elände. Tyvärr är bilderna i regel sanna och bör ses för att väcka till eftertanke och handlingar.

Samtidigt pågår det ett enormt organiserat arbete för att åstadkomma en bättre värld, som är hälsosammare, tryggare och mänskligare. Till det bidrar FN:s organisationer WHO och andra, Röda Korset och många fler. Det bekräftade dagarna i Geneve ännu en gång. Vi skall inte låta oss lamslås av svårigheterna och de stora behoven, utan använda oss av den enorma kapacitet och kunskap och de stora resurser som kan tas i användning för en rättvisare värld. Det gynnar hela världen i det långa loppet.

Det är 60 år sedan WHO grundades för att bidra till bästa möjliga hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt för alla i världen. Tretti år senare undertecknade 134 medlemsländer Alma Ata deklarationen med " God hälsa för alla år 2000", som huvudmål. God hälsa betonades som en central mänsklig rättighet som förutsätter fungerande hälsovårdssystem i alla länder. En ny deklaration godkändes vid millenniumskiftet, alltså år 2000, med höga målsättningar för år 2015. Centrala mål är att minska barndödligheten, förbättra kvinnornas hälsa och stoppa smittosamma sjukdomar HIV/AIDS, malaria och andra.

Betydande framsteg har gjorts tack vare dessa samlade aktioner, men hälsotillståndet är fortfarande dåligt i flera avseenden. Varje år dör en halvmiljon kvinnor i samband med graviditeten och tre miljoner barn av AIDS- relaterade orsaker. Tio miljoner barn avlider innan de fyller fem år. Hur många liv släcks inte av diarré!

Det är för att eliminera dylikt som den rika världen bör ställa upp med kunskap, yrkesmänniskor och ekonomiskt bistånd. Finland gör det bra, åtminstone bättre än många andra länder. Det gäller både bidrag till WHO och till Röda Korset, där vårt land finns med på tio-i-topp-listan.

WHO:s generaldirektör Margareta Chan, Kina, har gjort ett mycket bra arbete. Kampen mot HIV/AIDS-epidemier ger resultat, likaså kampen mot tuberkulos och malaria och hon ser ljusning ifråga om barnens och kvinnornas situation. I sitt engagerade tal såg hon som stora globala utmaningar: bristen på föda, speciellt i samband med kriser, klimatförändringen och influensaepidemin. De utmaningarna får ingen blunda för.

Folkets hälsotillstånd präglar levnadsstandarden och välfärden i enskilda länder och världsdelar och i hela världen. Undersökningar visar - inte överraskande - klara samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Både i välutvecklade länder och i fattiga länder. I fattiga låginkomstländer ger investeringar i hälsa snabba och stora verkningar. I välfärds-länderna talar åldersstrukturen, arbetskraftsbehovet och levnadsstandarden för att medvetena satsningar på människornas hälsa är både nödvändiga och lönsamma.

Världens folk har mycket gemensamt!

Håkan Nordman
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00