Wideroos: Valfinansiering

29.05.2008 kl. 15:14
Förtroendet för politikerna naggas återigen i kanterna. Denna gång handlar det om redovisningen av valkampanjernas finansiering. När lagen om valfinansiering stiftades för någraår sedan trodde nog de flesta av oss att den skulle fungera. Den var då ett nödvändigt steg mot större öppenhet. Det är idag uppenbart att den har brister och det är dags för en revidering. Och revideringen måste alltså gå i riktning mot ännu större öppenhet.

Det är också på sin plats att säga att de flesta kandidater behöver stöd av utomstående för att kunna bedriva en ordentlig valkampanj. Det är heller inget fel i att olika företag stöder olika kandidater. Det är inget fel i att Österbottniska företag tycker att det är viktigt med österbottningar i riksdagen.

Problemet nu handlar om att en del kandidater fått stora summor utan att redovisa dem. Större öppenhet behövs alltså och jag är övertygad om att det blir så. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte heller får leda till att bara de kandiderar som har tillräckligt med egna pengar. Då får vi ett "smalt" utbud av kandidater och en "smal" representation i riksdagen.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt med en så bred representation som möjligt. Eftersom valkampanjerna och politiken blivit alltmer bunden till person behöver kandidaterna någon form av hjälp med valfinansieringen. Det gäller i synnerhet de kandidater som är relativt nya i politiken, sådana som inte har en politisk plattform och således är beroende av en ordentlig satsning på annonskampanjer.

Det är alltså viktigt att man inte skapar ett system där penningstarka personer är de enda som kandiderar. Politiken och demokratin har fortfarande allt att vinna på mångfald och öppenhet. Den nya lagstiftningen hinner inte bli klar till kommunalvalet. Det är ändå viktigt att partierna och kandidaterna före valdagen redovisar för sin valfinansiering. Då vet väljaren vad som gäller och kan välja sin kandidat utgående från kända fakta. Förhoppningsvis har också det politiska budskapet och ideologin betydelse.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00