Nordman: Mera kärnkraft eller inte?

03.06.2008 kl. 12:30
Utbyggande av kärnkraften är föremål för het diskussion, och kommer att vara det på sfp:s partidag. Energipolitiken har blivit en mycket viktig framtidsfråga.

Energipolitiken har definitivt långsiktiga verkningar på miljön. Det märks inte minst genom klimatförändringarna, som är en av vår tids största utmaningar. Den senaste tidens trender har varit högre temperaturer, ökad nederbörd, knappare vattenreserver och häftigare stormar. Dessa följder drabbar också oss finländare vilket bevisades i Björneborg förra sommaren där ett kraftigt störtregn hade som följd vattenfyllda källare och stillastående  trafik i många timmar. Tillgången och efterfrågan på energi bidrar till en mycket oroväckande kostnadsutveckling, som de höjda bränslepriserna vittnar om.

Hotet mot miljön har lett till att energipolitiken har blivit en världsomfattande fråga. I EU har man konstaterat att utsläppen och växthusgaserna måste minskas snabbt och väsentligt. Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 20 procent fram till år 2020 - jämfört med år 1990 - och med 30 procent om en global överenskommelse kan nås med stormakter som USA och Kina. Detta är synnerligen viktigt eftersom dessa två tillsammans med Indien står för nästan 50 % av utsläppen i världen och en ökande andel.

I Finland har regeringen fäst stor uppmärksamhet vid klimatförändringen. Målsättningen är att trygga energisparandet, förbättra energieffektiviteten och tillgången på energi samt höja självförsörjningen och minska utsläppen. Idag står energisektorn för 80 procent av utsläppen av växthusgaser. Med andra ord måste energisektorn minska växthusgasutsläppen mest, men även andra sektorer måste ta sitt ansvar.

Finland hör redan till de ledande länderna som i fråga om förnybara energikällor tillfredställer en fjärdedel av vår energiförbrukning. Användning av förnybara energikällor ökar inte koldioxidutsläppen och bör därför främjas. Att helt slopa kolindustrin är inte självklart den bästa lösningen, eftersom kolkraftverk behövs för att kunna garantera energin under vintrarna, enligt sakkunniga.

På partidagen år 1997 beslöt sfp att fortfarande säga nej till mera kärnkraft. Inför årets partidag  har partiets energipolitiska arbetsgrupp utformat ett program som fokuserar på den enskilda konsumenten och energieffektivitet. Om kärnkraften konstaterar man att partiet inte är en aktiv pådrivare av kärnkraft men att alla alternativ som är utsläppsfria, utsläppssnåla eller utsläppsneutrala och kostnadslönsamma skall granskas.

Min inställning till kärnkraft har varit negativ och jag har röstat mot flera kärnkraftverk i riksdagen. Men i dagens situation ställer klimatförändringar, hotande energibrist och stigande kostnader oss mot väggen: byggandet av ett sjätte kärnkraftverk verkar att vara en nödvändig och klok lösning. Det handlar om grundläggande saker: miljön, sysselsättningen och välfärden. Samtidigt hoppas jag att kärnkraften skall vara ett mellanskede och kunna ersättas av andra alternativ. Kan väteenergin bli en sådan lösning?  Eller solenergin?
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17