Henriksson: Båtregistret och böter

12.06.2008 kl. 10:03
Min första riksdagskolumn i ÖT får handla om båtar, eller rättare sagt båtregistret. Så här inför midsommar, då båtsäsongen är som hetast har jag insett att vi också i vår familj har något ogjort.

Det är ju nämligen så att vid det här laget borde alla båtägare känna till att vi fått ett nytt system för registrering av båtar. För en tid sedan ingick en artikel i ÖT som förtjänstfullt lyfte upp saken. Under veckan råkade jag träffa vår lokala häradsskrivare, och förstod att det varit full rusning vid magistraten de senaste dagarna då folk kommit för att få sina båtar omregistrerade. Se där vad tidningen kan åstadkomma genom upplysande journalistik!

Många har varit kritiska till den nya lagen. Också jag har hört till dem som inte förstått varför den förra riksdagen inte kunde få till stånd en lagändring som automatiskt hade överfört alla tidigare registrerade båtar till det nya registret. Men nu har jag fått en förklaring, som jag är beredd att godta. Det lär nämligen ha varit så, att ägarnas socialskyddssignum inte funnits registrerat i det tidigare båtregistret. Eftersom mänskor har en tendens att flytta och eftersom det dessutom finns ett flertal personer med samma namn i vårt land, har det i praktiken varit omöjligt att säga exakt vilken Antti Virtanen eller Anna Andersson som är båtens verkliga ägare.

Därför måste nu alla, också de som haft sin båt registrerad enligt konstens alla regler, registrera om sina båtar i det nya registret, och då antecknas ägaren med personbeteckning. Det här sker kostnadsfritt ännu till utgången av september månad detta år. Därefter uppbärs en avgift på 27 €. Nya båtar skall naturligtvis anmälas omedelbart till registret och för dem uppbärs registreringsavgift. Vill man ha ett laminerat registerbevis kostar det lite extra.

Det är bra att vi får ett mera tillförlitligt båtregister. I praktiken ger det ett bättre skydd för t.ex. köparen av en begagnad båt, att verkligen kunna vara säker på att det är rätt ägare som säljer. Däremot har jag inte förstått varför inte båtens och motorns årsmodell automatiskt hör till de uppgifter som antecknas på registerutdraget. Till den här delen borde man ännu få till stånd en ändring. Det är ju alldeles uppenbart att det är just den informationen förutom infon om rätt ägare, som är det centrala med hela registerutdraget. På samma sätt som då det gäller bilregisterutdraget.

Vad händer då om man inte registrerar sin nya båt eller undviker att registrera om den gamla inom utsatt tid? Jo, enligt dagens bestämmelser skall man då dömas till böter. I tidningarna har vi fått läsa att sjöbevakningen borde skriva ut 6 dagsböter för detta "brott". Det är klart att vi inte kan anse att böter skall vara den rätta påföljden om man gör sig skyldig till en försummelse som denna. Det står helt enkelt inte i proportion till förseelsens art. Därför kommer riksdagen nu att göra en lagändring till den här delen. Istället för böter skall man få en ordningsbot på 35 € ifall man brutit mot registreringsbestämmelserna. Målet är att vi skall få det nya lagförslaget klart före midsommar. Nästa vecka är jag med och behandlar det i lagutskottet.

Nu blir det uppehåll med mina kolumner till augusti. Jag önskar alla läsare en skön sommar. Njut av havet, naturen och semestern. Visst är Finland vackert!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00