Wideroos: Åsikter har betydelse

12.06.2008 kl. 10:06
Människornas åsikter och aktivitet har betydelse. Det är väl en av slutsatserna man kan dra av debatten om en eventuell kärnkraftsetablering i Kristinestad. Att Fennovoima lämnar Kristinestad har säkert många olika skäl, men ett av dem är den delade inställningen till etableringen. Åtminstone på det tilltänkta området var motståndet kompakt och det hade givetvis sin betydelse. Nu är kampen över och nu gäller det att sätta alla sin krafter på att se framåt och jobba för ett framgångsrikt Kristinestad. Det är möjligt att bli en framgångsrik stad utan kärnkraft.

Hittills är det bara två orter i vårt land som har kärnkraftverk och alla andra klarar sig utan. Kristinestad har alla möjligheter att klara sig i framtiden också - i samarbete med grannkommunerna och med en större politisk enighet än hittills. I skrivande stund kommer så nyheten att Jutta Urpilainen från Karleby har valts till ordförande för det socialdemokratiska partiet. Det är ett tufft och intressant val: hon är född 1975 och har suttit i riksdagen sedan 2003.  Det är uppenbart att socialdemokraterna nu ville ha något nytt och annorlunda. Motkandidaterna (de flesta) var både äldre och hade mera erfarenhet och på slutrakan stod också kvinna mot man. Nu har socialdemokraterna en ung, österbottnisk kvinna till ordförande och det skall bli riktigt intressant att följa med hennes politiska karriär. Det gör gott åt politiken att det kommer nya personer som är beredda att jobba för ett bättre samhälle.  Något politisk blåbär är hon inte - hennes pappa Kari Urpilainen har varit riksdagsledamot så hon har säkert vuxit upp med en stor dos politik i hemmet. Grattis och lycka till säger vi till Jutta Urpilainen.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00