Skriftligt spörsmål om svensk utbildning inom Gränsbevakningsväsendet

09.09.2008 kl. 09:15

Svenskspråkig utbildning inom Gränsbevakningsväsendet
Till riksdagens talman

Det sammanlagda antalet sjöbevakare i landskapet Åland är strax under 60 (i rådande stund exakt 58). Inom de närmaste fem åren når hälften av områdets förmän pensioneringsåldern, vilket i konkreta tal betyder åtta personer. För personalen totalt är pensioneringsprocenten under samma period cirka 20, vilket betyder tolv personer.

Bland åländska ungdomar finns ett stort intresse att välja en framtida yrkesbana inom Gränsbevakningsväsendet men detta stöter på problem på grund av bristen på svenskspråkig utbildning inom Gränsbevakningsväsendet. I landskapet Åland tjänstgör i dag sjöbevakare som därför varit tvungna att vänta upp till åtta år på att slutföra sin grundutbildning. Möjligheten för personal med grundutbildning att avancera till mera krävande uppgifter samt till förmans ställning är näst intill obefintliga eftersom möjligheterna till vidareutbildning på svenska helt saknas. Arrangemangen för Gränsbevakningsväsendets svenskspråkiga grundutbildning motsvarar inte ens tillnärmelsevis gränsbevakningspersonalens naturliga bortfall i landskapet Åland. Det är av vikt att kunna rekrytera åländska ungdomar med lokalkännedom, som är av ovärderlig betydelse inom sjöbevakningen. De stannar i större utsträckning än andra kvar inom den åländska sjöbevakningen och ungdomarnas känsla av delaktighet i samhället ökar på så sätt.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att ålänningar som söker sig till Gränsbevakningsväsendet behandlas jämlikt i fråga om rekrytering, utbildning och karriärmöjligheter samt att Gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland inte äventyras på grund av personalbrist?
Helsingfors den 9 september 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 630/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att ålänningar som söker sig till Gränsbevakningsväsendet behandlas jämlikt i fråga om rekrytering, utbildning och karriärmöjligheter samt att Gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland inte äventyras på grund av personalbrist?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Inom Ålands sjöbevakningsområde arbetar för närvarande sammanlagt 59 gränsbevakningsmän. Av dem arbetar 25 i chefsuppgifter och 34 som sjöbevakare. Under följande verksamhets- och ekonomiplaneringsperiod fram till 2013 går ca 22 % av dem i pension. Gränsbevakningsväsendet har planerat att ersätta personalavgången genom att rekrytera ny personal samt genom att besätta de tjänster som frigörs främst genom interna överföringar inom Västra Finlands sjöbevakningssektion. Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter, bl.a. Västra Finlands sjöbevakningssektion, svarar själva för rekryteringen av gräns- och sjöbevakare med hänsyn till den årsverkesram som staben för Gränsbevakningsväsendet har ställt upp. De som antas till gränsbevakarutbildningen testas i ett riksomfattande urvalsprov, som verkställs av Gräns- och sjöbevakningsskolan. Alla kan delta i urvalsprovet på sitt eget modersmål. För åländska sökande gäller samma allmänna behörighetskrav för gränsbevakare som på riksplan, bortsett från kravet på fullgjord värnplikt. De som klarat av urvalsproven till grundkursen utnämns till gränsbevakartjänster för viss tid i allmänhet från en till fyra månader före kursens början. Sedan de avlagt kursen med godkänt resultat utnämns de som ordinarie till tjänsten som gränsbevakare.

Gränsbevakningsväsendet har redan i årtionden ordnat svenskspråkig grund-, vidare- och påbyggnadsutbildning både för sjöbevakare och för institutofficerare. I synnerhet under 2000-talet har gjorts större satsningar än tidigare på svenskspråkig utbildning. Som exempel på svenskspråkig utbildning kan nämnas att man i enlighet med det gamla utbildningssystemet ordnade första delen av grundkursen för gränsbevakare 2002 och andra delen 2007 samt en påbyggnadskurs för gränsbevakare och en fortsättningskurs för gränsbevakare som förberedde för chefsuppgifter och riktade sig till sjöbevakare 2002. En sammanhängande ungefär ett år lång grundkurs av ny typ har ordnats sedan 2006. Från början av 2008 förlängdes grundkursen för gränsbevakare till cirka 14 månader. I den grundkurs för gränsbevakare som börjar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan i höst deltar elever med både finska och svenska som modersmål från Västra Finlands sjöbevakningssektion. Även 2009 planeras en grundkurs för gränsbevakare dit tvåspråkiga elever kan antas. En helt svensk grundkurs för gränsbevakare ska enligt planerna vid behov ordnas vartannat år från 2010. Efter grundutbildningen och en viss arbetserfarenhet kan gräns- och sjöbevakare söka sig till vidareutbildning. Fortsättningskursen och mästarkursen för gränsbevakare är kurser som hör till utbildningssystemet för gräns- och sjöbevakare och som ger kompetens för mera krävande uppgifter. Till fortsättningskursen antas elever på basis av ett inträdesprov som Gräns- och sjöbevakningsskolan ordnar. Till mästarkursen antas elever bland de gräns- och sjöbevakare som gått fortsättningskursen enligt uppgiftsbehovet inom Gränsbevakningsväsendet och lämplighet. Följande svenskspråkiga fortsättningskurs för gränsbevakare ska enligt planerna vid behov ordnas 2011.

De uppgifter som frigörs vid Västra Finlands sjöbevakningssektion förklaras lediga att sökas inom hela Gränsbevakningsväsendet. Ansökningsgrunderna är lika för alla och ger alla lika möjlighet att avancera till mera krävande uppgifter. I och med ändringen av personalstrukturen inom Gränsbevakningsväsendet frigörs chefs- och sakkunniguppgifter när institutofficerare går i pension. Vidareutbildade gränsbevakare får således bättre möjligheter än tidigare att få mera krävande arbetslednings- och sakkunniguppgifter. I dessa uppgifter är mångsidiga språkkunskaper en fördel oavsett modersmål.

Åland är insatsområde i Västra Finlands sjöbevakningssektions kustverksamhet och det innebär att man även i framtiden kommer att sörja för att det finns personalresurser för de uppgifter som stadgats för Gränsbevakningsväsendet antingen genom rekrytering eller genom att överföra en tjänsteman vid Gränsbevakningsväsendet till en uppgift som frigörs inom närmast liknande förvaltningsenhet. Under dessa omständigheter håller Gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet inte på att äventyras på grund av personalbrist.

Helsingfors den 2 oktober 2008

Inrikesminister Anne Holmlund
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00