Henriksson: Riksdagsstart med brokig meny

15.09.2008 kl. 11:20
Höstens riksdagsarbete drog igång på allvar den här veckan. Ett mulet Helsingfors tog emot på tisdagmorgon och känslan av att hösten verkligen är här var påtaglig.

Vad har då varit på tapeten i landets högsta beslutsfattande organ? Ja, allt från bland annat revidering av valfinansieringslagen, läget i Georgien, den trafikpolitiska redogörelsen, regeringens förslag om införandet av register över vårdpersonalen på Internet till krisen inom skogsbranschen. Med andra ord en synnerligen brokig meny.

Några ord om ändringarna i valfinansieringslagen, eftersom det är högaktuellt nu när vi den 26 oktober skall gå till kommunalval:

Riksdagen godkände enhälligt att i kommunalvalet måste donatorn anges i alla de fall där donationen är 1000 € eller mera. Samtidigt beslöts att gränsen för vad som får mottas av en och samma donator är 3000 €. Nu är det ju så att i våra trakter är det väldigt sällsynt med valkampanjer som i kommunalval i sin helhet ens skulle uppgå till nämnda maximibelopp, däremot kan gränsen eventuellt ha betydelse för kandidater i våra större städer. Hur som helst är den viktigaste ändringen nu, att härefter måste de invalda i fullmäktige redovisa för dels hur
medlen insamlats men också för hur de använts i kampanjen. Det vill säga kostnader för tidningsannonser, reklammaterial, broschyrer, valmöten, kampanjplanering etc. skall specificeras skilt.

Viktigt är det att komma ihåg att det inte i sig är något fel på att man tar emot bidrag eller ger bidrag till någons kampanj. Tvärtom är det så att det borde kunna anses vara en hederssak att stöda att vi har ett fungerande demokratiskt system. Vi vill ju inte heller att enbart rika eller kändisar skall sitta på den beslutande makten i samhället, eller? Däremot är genomskinligheten viktig. Det vill säga att väljarna kan få veta varifrån  kandidaten fått sina medel. Därför talar jag fortfarande varmt för att man kunde slopa alla gränser och gå till en total redovisningsskyldighet, som också skulle gälla partierna.

Det beskaste på veckans meny var utan tvekan skogsindustrins meddelande om de omfattande nedläggningarna som kommer att genomföras under de närmaste åren. Regeringen visade prov på snabb handlingsförmåga då den samma dag fattade beslut om betydande stöd för strukturomvandling till de kommuner och regioner som drabbas. Som helhet är det en stor sak för landet att över 2000 arbetsplatser försvinner. Den här gången kan vi vara tacksamma för att det inte drabbar UPM i Jakobstad.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15