Henriksson: Riksdagsstart med brokig meny

15.09.2008 kl. 11:20
Höstens riksdagsarbete drog igång på allvar den här veckan. Ett mulet Helsingfors tog emot på tisdagmorgon och känslan av att hösten verkligen är här var påtaglig.

Vad har då varit på tapeten i landets högsta beslutsfattande organ? Ja, allt från bland annat revidering av valfinansieringslagen, läget i Georgien, den trafikpolitiska redogörelsen, regeringens förslag om införandet av register över vårdpersonalen på Internet till krisen inom skogsbranschen. Med andra ord en synnerligen brokig meny.

Några ord om ändringarna i valfinansieringslagen, eftersom det är högaktuellt nu när vi den 26 oktober skall gå till kommunalval:

Riksdagen godkände enhälligt att i kommunalvalet måste donatorn anges i alla de fall där donationen är 1000 € eller mera. Samtidigt beslöts att gränsen för vad som får mottas av en och samma donator är 3000 €. Nu är det ju så att i våra trakter är det väldigt sällsynt med valkampanjer som i kommunalval i sin helhet ens skulle uppgå till nämnda maximibelopp, däremot kan gränsen eventuellt ha betydelse för kandidater i våra större städer. Hur som helst är den viktigaste ändringen nu, att härefter måste de invalda i fullmäktige redovisa för dels hur
medlen insamlats men också för hur de använts i kampanjen. Det vill säga kostnader för tidningsannonser, reklammaterial, broschyrer, valmöten, kampanjplanering etc. skall specificeras skilt.

Viktigt är det att komma ihåg att det inte i sig är något fel på att man tar emot bidrag eller ger bidrag till någons kampanj. Tvärtom är det så att det borde kunna anses vara en hederssak att stöda att vi har ett fungerande demokratiskt system. Vi vill ju inte heller att enbart rika eller kändisar skall sitta på den beslutande makten i samhället, eller? Däremot är genomskinligheten viktig. Det vill säga att väljarna kan få veta varifrån  kandidaten fått sina medel. Därför talar jag fortfarande varmt för att man kunde slopa alla gränser och gå till en total redovisningsskyldighet, som också skulle gälla partierna.

Det beskaste på veckans meny var utan tvekan skogsindustrins meddelande om de omfattande nedläggningarna som kommer att genomföras under de närmaste åren. Regeringen visade prov på snabb handlingsförmåga då den samma dag fattade beslut om betydande stöd för strukturomvandling till de kommuner och regioner som drabbas. Som helhet är det en stor sak för landet att över 2000 arbetsplatser försvinner. Den här gången kan vi vara tacksamma för att det inte drabbar UPM i Jakobstad.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00