Anförande om statsbudgeten för 2009

17.09.2008 kl. 15:25

Ärade herr talman! Vi har i remissdebatten hört om de stora utmaningar, ja, rentav hot, landets ekonomi står inför. Osäkerheten på världsmarknaden undgår ingen i dagens globaliserade värld. De svårigheter vår träindustri står inför, och då särskilt de orter som berörs av kriserna, måste få all uppmärksamhet. Regeringen har för avsikt att vidta snabba åtgärder och det är viktigt.
Det tog något längre innan den svåra nedgången i sjöfartsnäringen åtgärdades. Den har särskilt drabbat Åland, ett litet samhälle där sjöfarten har samma betydelse som träindustrin för Finland. Därför är det med desto större tillfredsställelse jag noterar att effektiva åtgärder nu vidtas. Betydelsen av åtgärderna för sysselsättningen i små skärgårdskommuner kan inte nog understrykas. Det är ytterst viktigt att den finska sjöfarten kan verka på samma villkor som i omkringliggande länder.

Det vi nu ser i budgeten är ett infriandet av de löften som avgavs i regeringsprogrammet. Regeringen föreslår att de källskatteskyldiga ombordanställda på passagerarfartyg under finsk och åländsk flagg inryms under samma stödarrangemang som gällt för den finländska sjöpersonalens arbetskraftskostnader. Tack vare detta förslag försvinner den diskriminering som funnits mellan sjöanställda från Finland och sjöanställda från andra EU/EES-länder.

Vidare föreslår regeringen att stöd ska beviljas för byte av bemanning även på lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, vilket gör att de får samma förutsättningar att konkurrera på lika villkor som lastfartyg i utrikesfart.

Den tredje konkurrensutjämnade åtgärden rör finländska fartyg som opererar på den internationella marknaden och inte anlöper finska hamnar. På dessa fartyg tillämpas en avlösning som innebär sex veckors arbete och sex veckors ledighet, vilket är sällan förekommande på utländska fartyg. En merkostnad uppstår när besättningen regelbundet ska bytas ut i utländska hamnar och transporteras hem. För att avhjälpa denna konkurrenssnedvridning förslår regeringen att 50 procent av kostnaderna för besättningsbytena ska stödjas.

Den följande stora frågan för sjöfarten, där jag likaså väntar på en europeisering av Finlands sjöfartspolitik, gäller en totalrevidering av tonnageskattelagen. Jag vet att en beredning pågår vid finansministeriet och nu måste det politiska budskapet gå fram så att näringen får en användbar tonnageskattelag i stället för den nuvarande som varit helt obrukbar. Det förväntas en möjlighet för både last- och passagerarfartygsrederier att gå in i en ny tonnageskatteregim så utformad att den gynnar en förnyelse och expansion av vår handelsflotta. Vår handelsflottas genomsnittsålder tillhör EU:s högsta. Alla de EU-länder som infört fungerande tonnageskatteregimer har upplevt en expansion av sina handelsflottor. Jag hoppas att Finland nu som en av de sista av EU:s sjöfartstater tar de nödvändiga stegen för att möta våra rederiers behov.

Om passagerarfartygen inte fullt ut kommer att kunna omfattas av tonnageskattelagen förutsätter jag att den saken klaras av genom en ändring av näringsskattelagen så att samma villkor som gäller för fartyg under till exempel dansk flagg, och som accepteras av EU, kan tilllämpas även på finska fartyg. Finland är geopolitiskt en ö som behöver all sin sjöfart.

Ärade herr talman! Från sjöfarten direkt över till Finlands bistånd. Finland har förbundit sig till Europeiska rådets beslut om en miniminivå om 0,51 procent av bruttonationalprodukten i bistånd senast 2010 och 0,7 procent 2015. Svenska riksdagsgruppen anser det vara viktigt att hålla de löften som getts. Regeringen är nog tvungen att återkomma till denna fråga i höstens budgetförhandling. Regeringsprogrammet förpliktar. Vi är skyldiga att också i handling visa mera solidaritet med de fattiga länderna.

Finland har ett anseende i världen genom de insatser som gjorts för världsfreden. Ett institut för utbildning av civila krishanterare har inrättats i Kuopio. Krishanteringen är en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, och genom den främjas Finlands utrikespolitiska mål och förbättras Finlands egen säkerhet. För att tillse att den nödvändiga flexibiliteten finns, så att resurserna står till förfogande för utrikesministeriet när de som bäst behövs, kommer jag att föreslå ytterligare medel i en budgetmotion.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00