Nylund: Skolmaten - också en del av välmåendet

29.09.2008 kl. 10:46

Senaste tisdag tystnade Finland för andra gången på en mycket kort tid efter en skolskjutning, denna gång ännu närmare oss och på en relativt liten ort. Hela landet sörjer och tankarna går i första hand till offrens och gärningsmannens anhöriga. Alla frågar sig vilka mekanismer i samhället som leder till att en ung man inte finner någon annan utväg ur sin smärta än att beröva oskyldiga livet och slutligen ta sitt eget liv. Det finns inga enkla svar och garanterat inga enkla lösningar, men att någonting är fel när samhället inte lyckas identifiera ungdomars problem innan konsekvenserna är oåterkalleliga måste leda till förändringar.

Jag sitter, lika lite som någon annan, inne med några lösningsmodeller. Det jag ser är två utvägar, som båda är nödvändiga: En långsiktig som innebär att förebygga och identifiera problemen långt tidigare än nu och en akut där man på alla sätt måste försöka förhindra en upprepning. Båda är nödvändiga och kräver stora ingripanden i vår samhällsstruktur.

Jämfört med skottdramat framstår alla andra politiska frågeställningar lätt som små. Det oaktat tänker jag beröra en fråga som mer eller mindre direkt berör ungas välmående: Skolmaten. Maten är en del av en helhet som är skolelevers välmående och det är en fråga som är lämplig att diskutera nu inför kommunalvalet.

Skolbespisningen är en viktig del av undervisningen, fostran och omsorgen i skolan. Den är central för folkhälsan och rätt serverad är den en njutning som ökar trivseln i skolan. Under det senaste året har råvarukostnaden per serverad skolmåltid stigit med ungefär 0,10 euro. Finns det inte ett skalafel någonstans i våra prioriteringar då skattemyndigheterna godkänt en skattefri måltidsförmån på upp till 8,70 euro/dag åt fullvuxna män och kvinnor? Kostnaderna för ett växande barns måltid ligger på en tiondedels av en vuxen persons. Skolköksföreståndarnas uppgift har blivit att med ytterst knappa medel tillaga och servera en näringsrik, smaklig och mångsidig måltid, som dessutom skall varieras från dag till dag och från vecka till vecka.

På statligt och EU-håll händer det nu mera än någonsin när det gäller näring och hälsa. I juni 2008 godkändes det första strategipappret någonsin på regeringsnivå som handlar om näring och motion och bland annat tar fasta på att försöka öka konsumtionen av grönsaker och frukt i våra skolor och sporra kommunerna att ge tillräckligt med resurser till bespisningssektorn. Tidigare i år gav Statens näringsdelegation också ut nya rekommendationer för skolbespisningen.

Från EU-kommissionen kommer nu i höst ett förslag om att starta upp ett program för att höja skolelevers konsumtion av frukt och grönsaker. Programmet passar som hand i handske med målsättningarna i regeringens strategidokument. Det kräver dock medfinansiering av medlemsstaterna för att kunna realiseras och för ändamålet lämnade jag i torsdags in en budgetmotion som undertecknats av medlemmarna i Svenska riksdagsgruppen där vi yrkar på att riksdagen anslår medel för att vi ska kunna ta programmet i bruk. Också det ett litet men välkommet steg mot förhöjd folkhälsa.

Slutligen: Kan vi på ett förnuftigt sätt också använda lokalproducerade livsmedel i våra storkök så innebär det förstås ett tilläggsvärde. Det innebär färskhet och mindre spill, det innebär rena och tillsatsfria produkter. Det kan innebära bättre smakupplevelser och bättre kunskap om produkten när man känner producenten. Ökad användning av lokalproducerat ökar kommunens och regionens skatteintäkter och leder till kortare transportsträcker som är viktigt när bränslepriserna stiger och Finland har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser. Livet går vidare även efter tragedier som den i tisdags. Stora satsningar kommer att sättas på att analysera varför det hände och hur vi kan förhindra att det upprepas. Också små, små saker som att äta tillsammans bidrar till en bättre vardag. Maten är så mycket mera än bara euro och cent, och maten har en klart större betydelse än att hålla oss vid liv. Mat är kultur, njutning och ett avbrott i skoldagen som bidrar till att eleverna ska orka och må bra.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15