Thors: EU måste koordinera sina ståndpunkter

06.10.2008 kl. 15:33

VSB-koordineringen av internationella frågor, IMO i barnskorna jämfört med EU-frågor!

Idag står med mörka bokstäver och mörka moln en nyhet på första sidan i Helsingin Sanomat, att internationella sjöfartsorganisationens kommande beslut om svavelhalten i bränslen överraskar de finländska beslutsfattarna.

Det gäller säkert somliga - jag har hört om detta förslag, både från branschen och från miljöorganisationerna. Och det är uppenbart att sjöfarten måste ta sitt ansvar, både när det gäller klimatförändringen och kampen mot försurningen. Tidtabeller kan dock diskuteras och halter likaså.
Östersjön är ett väldigt känsligt område - här skall specialregler gälla.

Det att somliga blivit tagna på säng, illustrerar det jag sagt vid flere seminarier men också i riksdagen. Bla framförde jag som min uppfattning på ett seminarium om globalisering för ca 1 år sedan, att EU måste koordinera sina ståndpunkter i flere internationella organisationer och att Europarparlamentet skall vara också ett forum för den demokratiska kontrollen av dessa ståndpunkter.

Vi har ett gott system för koordinering av vad Finland säger i EU, men i internationella organisationer finns det knappast någon sådan koordinering alls. Undantaget är organisationer där EU också skall ha en ståndpunkt. Jag hävdade som MEP att jag visste bättre än mina finländska kolleger som riksdagsledamöter vad som hände i IMO, och tydligen också bättre än ministrar. Under MEP-tiden hände det att jag ringde till finländska tjänstemännen som var på IMO-möten för att kolla vad Finland skulle säga - det fanns ingen annan form att få reda på det.


Och jag tycker faktiskt att EU skall vara ett ställe där våra åsikter koordineras - liksom att Mepar skall kunna övervaka vad som händer i IMO, WHO, FN.s kommission för Europa mm - för det är väldigt mycket som de facto besluts där och som sedan förs in i direktiv. Samma gäller de facto banksektorn - en underlig, helt icke-transparent Baselkommitté är den som slagit fast sk solvensgränser för banker; dvs hur mycket eget kapital skall man ha i förhållande till utlåningen.
Ingen insyn där heller.

Summar summarum: Det måste skapas bättre regler för hur andra organisationer behandlas i vårt statsmaskineri. Ett sätt kunde vara att de EU -sektioner, som samlar intressenter inom olika områden skulle bilda stommen till denna koordinering.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00