Henriksson: Bryr du dig?

07.10.2008 kl. 15:58
Bryr du dig om hur det ser ut hemma hos dig och i din närmiljö, hur vardagsrummet är möblerat, vad du och familjen skall äta idag, hur ni skall få pengarna att räcka till både en ny tvättmaskin och höstlovsresan som du lovat barnen? Svaret är självklart Ja. Varför ställer jag så dumma frågor tänker du säkert. Jo, för att jag vill dig ge en tankeställare.

Fortsättning följer. Har du åsikter om hur dagvården och äldreomsorgen fungerar i din kommun och tankar på vad som kunde göras annorlunda? Bryr du dig om skolan som ditt barn går i? Är det viktigt för dig att det finns meningsfull sysselsättning för ungdomarna i din kommun? Är du nöjd med den vård du eller någon nära anhörig fått? Troligen har du synpunkter på en eller flere av
frågorna, och det är bra.

Vart vill jag då komma? Jo, skulle jag ställa frågan, "Är du intresserad av politik"? skulle många svara nej. En undersökning som Åbo Universitet gjort, och vars resultat till vissa delar offentliggjordes under veckan, visar att en stor del av folket inte vet hur vårt samhälle fungerar i praktiken, vem som fattar vilka beslut och varför. Och inte bryr man sig heller! Det är skrämmande.
Skrämmande för att det handlar om ointresset för hur vi bygger vårt samhälle, våra gemensamma vardagsrum i våra kommuner och städer.

Resultatet kan också ses som ett misslyckande på många plan. Skolan och utbildningen får se sig i spegeln, liksom också beslutsfattarna själva, men även media. Politikerna måste tala så att folk förstår. Ordet politik har en negativ klang och kunde med fördel bytas ut, men till vad? Medias rapportering har blivit allt mer sensations- och personfixerad. Stundvis frossar man i
negativa nyheter och skandaler. Rapporteringen av kommunpolitiken blir lätt ytlig och förenklad. För att öka medborgarnas intresse för politiken behöver vi insatser på många plan. Demokratin, d.v.s. folkväldet, är allt för värdefull för att schabblas bort.

Alla är vi delar av ett närsamhälle, och vi har alla också fått lika rätt att påverka hur det samhället skall utvecklas genom rätten att ställa upp i val och rätten att rösta. Den rätten borde vi också se till att vi nyttjar. Annars låter vi andra bestämma för oss. Det skulle vi knappast göra i vårt eget hem,
åtminstone inte till alla delar. Eller kunde du tänka dig att någon annan bestämmer hurudan soffa du skall ha, var den skall stå, vad du skall äta och hur du skall använda dina pengar? Knappast!

I fredags godkände riksdagen lagen som ger sextonåringar rösträtt i kyrkoval. Målet är förstås att öka intresset för kyrkovalen och aktivera de unga församlingsmedlemmarna. Det blir intressant att se om ändringen får de effekter man önskar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50