Henriksson: Bryr du dig?

07.10.2008 kl. 15:58
Bryr du dig om hur det ser ut hemma hos dig och i din närmiljö, hur vardagsrummet är möblerat, vad du och familjen skall äta idag, hur ni skall få pengarna att räcka till både en ny tvättmaskin och höstlovsresan som du lovat barnen? Svaret är självklart Ja. Varför ställer jag så dumma frågor tänker du säkert. Jo, för att jag vill dig ge en tankeställare.

Fortsättning följer. Har du åsikter om hur dagvården och äldreomsorgen fungerar i din kommun och tankar på vad som kunde göras annorlunda? Bryr du dig om skolan som ditt barn går i? Är det viktigt för dig att det finns meningsfull sysselsättning för ungdomarna i din kommun? Är du nöjd med den vård du eller någon nära anhörig fått? Troligen har du synpunkter på en eller flere av
frågorna, och det är bra.

Vart vill jag då komma? Jo, skulle jag ställa frågan, "Är du intresserad av politik"? skulle många svara nej. En undersökning som Åbo Universitet gjort, och vars resultat till vissa delar offentliggjordes under veckan, visar att en stor del av folket inte vet hur vårt samhälle fungerar i praktiken, vem som fattar vilka beslut och varför. Och inte bryr man sig heller! Det är skrämmande.
Skrämmande för att det handlar om ointresset för hur vi bygger vårt samhälle, våra gemensamma vardagsrum i våra kommuner och städer.

Resultatet kan också ses som ett misslyckande på många plan. Skolan och utbildningen får se sig i spegeln, liksom också beslutsfattarna själva, men även media. Politikerna måste tala så att folk förstår. Ordet politik har en negativ klang och kunde med fördel bytas ut, men till vad? Medias rapportering har blivit allt mer sensations- och personfixerad. Stundvis frossar man i
negativa nyheter och skandaler. Rapporteringen av kommunpolitiken blir lätt ytlig och förenklad. För att öka medborgarnas intresse för politiken behöver vi insatser på många plan. Demokratin, d.v.s. folkväldet, är allt för värdefull för att schabblas bort.

Alla är vi delar av ett närsamhälle, och vi har alla också fått lika rätt att påverka hur det samhället skall utvecklas genom rätten att ställa upp i val och rätten att rösta. Den rätten borde vi också se till att vi nyttjar. Annars låter vi andra bestämma för oss. Det skulle vi knappast göra i vårt eget hem,
åtminstone inte till alla delar. Eller kunde du tänka dig att någon annan bestämmer hurudan soffa du skall ha, var den skall stå, vad du skall äta och hur du skall använda dina pengar? Knappast!

I fredags godkände riksdagen lagen som ger sextonåringar rösträtt i kyrkoval. Målet är förstås att öka intresset för kyrkovalen och aktivera de unga församlingsmedlemmarna. Det blir intressant att se om ändringen får de effekter man önskar.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15