Nordman: Unga ropar på hjälp

07.10.2008 kl. 16:05
Österbottens säkerhetsdagar anordnades för fjärde gången 19-20 september. Vid tillfället konstaterades att opinionsundersökningar visar att finländarna anser säkerhetsfrågorna vara viktiga. Till känslan av otrygghet bidrar terrordåd, stora olyckor och katastrofer, konflikter och krig ut i världen men också händelser i närsamhället.

I mitt tal vid tillfället konstaterade jag att vi lever i stabila förhållanden i jämförelse med vad som gäller på annat håll, men även i vårt land kan nästan vad som helst hända. Jag hänvisade till hemska våldsdåd som unga utfört den senaste tiden. Bland annat tragedin i skolan i Jokela fanns i tankarna. - Detta skall ses som bevis på illamående bland unga och som resultat av att de växer upp utan tillräcklig omsorg. Hemmens roll är den viktigaste med tanke på barnens fostran, men även skolan, där barnen tillbringar så många år, och kamratskapskretsen har en stor uppgift, framhöll jag.

Mot den bakgrunden berömde jag arrangörerna för att de hade valt ungdomen, elever och studerande som en viktig målgrupp för dagarna. Säkerheten och tryggheten i vardagen i framtiden är mycket beroende av deras attityder och insatser.

Tre dagar senare hände det ofattbara igen! Nu i Kauhajoki. En förvirrad ung man beslöt att verkställa sina planer och döda oskyldiga skolkamrater i sin avsky mot samhället. Man brukar tala om ödets ironi. Så kändes det efter samtalen, förslagen till åtgärder och mål för barns och ungdomars hälsa på säkerhetsdagarna.

Vi kommer aldrig att få veta vad som var orsaken till blodsdådet. Orsakerna är säkert flera. Men vuxenvärlden måste fråga sig vad som kunde ha gjorts annorlunda. Och framför allt vad som bör göras annorlunda i fortsättningen. Hur skall liknande hot upptäckas i tid för hjälpande insatser? Efteråt inser vi, att mycket borde ha blivit sagt åt den unga mannen och gjorts för hans hälsa.

Undersökningar visar att det finns mycket illamående bland unga i dag. En central fråga är hur deras bekymmer skall upptäckas i tid. Vuxensamhället måste ta sitt ansvar, lyssna lära och reagera. Det behövs en familjepolitik och ett arbetsliv som beaktar dagens många utmaningar och skolans arbetsvillkor bör uppmärksammas. Vi måste komma bort från överstora klasser, där elevernas behov hamnar i skymundan, satsa mera på stödundervisning och handledning och ge hälsovården resurser och kunnande för förebyggande arbete och hjälp som behövs.
Det måste få kosta!

En mycket stor utmaning i sammanhanget är nöjesvärldens och medias fixering på våld, brott och missbruk. Långtifrån alla unga kan se sakerna och utbudet i sina rätta proportioner och sammanhang. Till det behövs vuxnas hjälp och egen trygghet och styrka.

Bättre sent än aldrig kan man säga om skärpningen av vapenanskaffning. Men det löser inte orsakerna till ungas illamående och destruktiva beteende. Lika litet som kameror och detektorer i skolorna gör det. Barn och unga behöver mera omsorg.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00