Det är nog rätt många som följer med vad som händer på finansmarknaden just nu. Det är oroligt på börserna - ena dagen upp, andra dagen ner och så upp igen. Situationen engagerar förstås också riksdagen och regeringen. Regeringen har för sin del beslutat att höja den s.k. insättningsgarantin från 25.000 euro till 50.000 euro helt i överensstämmelse med det man kommit överens om inom EU.
Det är ingen dramatik i det beslutet, men det ger givetvis en större trygghet till de som sparar pengar på banken. Det är nog också riktigt att Finland inte ensamt nu gör några beslut utan gör det som vi hittills gjort: samarbetar med de övriga EU-länderna.
Den kris vi nu ser på finansmarknaden är världsomfattande och insatserna på marknaden måste vara därefter. Jag är beredd att lita på den försäkran som både Finlands Bank (genom generaldirektör Erkki Liikanen) och Finansinspektionen gett, det vill säga att bankerna i Finland är i gott skick och att det nu inte finns orsak att vara orolig för sina depositioner.
Jag tror faktiskt också att det är så att vi i Finland lärde oss en hel del av krisen i början på 1990-talet. Däremot är nog katastrofen på Island ett faktum. Alla stora banker har nu övertagits av den isländska staten och det är givetvis allvarligt. Samtidigt är det förstås så att så mycket annat finns inte att göra i en sådan situation. Knappast kan man låta en bank gå i konkurs. Bankväsendet måste fungera - annars är landets hela ekonomi i fara. Samtidigt visar det ju hur känsligt ett samhälle är - vi är totalt beroende av att betalningstrafiken fungerar och det finns egentligen inget utrymme för något annat.
Det är klart att varje regering och riksdag måste reagera och agera när det går som på Island. Förhoppningsvis är det en kortvarig kris som snabbt reder upp sig och finansmarknaden på Island kan "normaliseras". Men visst visar dessa finanskriser i alla länder att våra samhällen är rätt sårbara och att det inte är alldeles enkelt att vara förberedd på det som händer. Men ett land som har sin ekonomi i skick (inklusive bankväsendet) har givetvis större förutsättningar att klara eventuella kriser. Finland verkar vara rätt väl rustat!
Gruppanföranden |
Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik
Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30
Riksmötets öppningsdebatt 2008
Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
