Wideroos: Vad händer på finansmarknaden just nu!

14.10.2008 kl. 14:28
Det är nog rätt många som följer med vad som händer på finansmarknaden just nu. Det är oroligt på börserna - ena dagen upp, andra dagen ner och så upp igen. Situationen engagerar förstås också riksdagen och regeringen. Regeringen har för sin del beslutat att höja den s.k. insättningsgarantin från 25.000 euro till 50.000 euro helt i överensstämmelse med det man kommit överens om inom EU.

Det är ingen dramatik i det beslutet, men det ger givetvis en större trygghet till de som sparar pengar på banken. Det är nog också riktigt att Finland inte ensamt nu gör några beslut utan gör det som vi hittills gjort: samarbetar med de övriga EU-länderna.

Den kris vi nu ser på finansmarknaden är världsomfattande och insatserna på marknaden måste vara därefter. Jag är beredd att lita på den försäkran som både Finlands Bank (genom generaldirektör Erkki Liikanen) och Finansinspektionen gett, det vill säga att bankerna i Finland är i gott skick och att det nu inte finns orsak att vara orolig för sina depositioner.

Jag tror faktiskt också att det är så att vi i Finland lärde oss en hel del av krisen i början på 1990-talet. Däremot är nog katastrofen på Island ett faktum. Alla stora banker har nu övertagits av den isländska staten och det är givetvis allvarligt. Samtidigt är det förstås så att så mycket annat finns inte att göra i en sådan situation. Knappast kan man låta en bank gå i konkurs. Bankväsendet måste fungera - annars är landets hela ekonomi i fara. Samtidigt visar det ju hur känsligt ett samhälle är - vi är totalt beroende av att betalningstrafiken fungerar och det finns egentligen inget utrymme för något annat.

Det är klart att varje regering och riksdag måste reagera och agera när det går som på Island. Förhoppningsvis är det en kortvarig kris som snabbt reder upp sig och finansmarknaden på Island kan "normaliseras". Men visst visar dessa finanskriser i alla länder att våra samhällen är rätt sårbara och att det inte är alldeles enkelt att vara förberedd på det som händer. Men ett land som har sin ekonomi i skick (inklusive bankväsendet) har givetvis större förutsättningar att klara eventuella kriser. Finland verkar vara rätt väl rustat!

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15