Opinionsundersökningar bekräftar att hälsovården, äldreomsorgen och dagvården samt skolan är kommunalvalets viktigaste frågor. I sammanhanget glöms lätt, att resurserna skall skapas i stat och kommun, innan de fördelas. Hur det skall ske hör definitivt till de stora valfrågorna, i både kommunal- och riksdagsval.
De här frågorna är högaktuella i riksdagen, där budgetförslaget med sina anslag och propositioner innebär ett intensivt utskottsarbete. Inte minst i social- och hälsovårds-utskottet, där vi fördjupat oss i skolhälsovården och äldreomsorgen de senaste veckorna.
Dessutom har oppositionen lämnat in en interpellation om primärvården och riksdagens revisionsutskott ifrågasatt kommunernas sätt att sköta social- och hälsovårde. Enligt utskottet uppfylls de grundlagsenliga rättigheterna och växer skillnaderna mellan medborgarna. Inkommande tisdag försvarar regeringen och dess riksdagsgrupper sin vårdpolitik.
Tragedin i Kauhajoki väcker rop på hjälp och åtgärder. En kraftig begränsning av vapen-innehav kan med fördel ske och en del vapen tillåtas bara för specialändamål. Men hur eliminera orsakerna till att vapen används för att döda medmänniskor? Det är en betydligt mera krävande fråga, som vuxensamhället måste ta sig an.
Det är alldeles uppenbart att resurserna i skolhälsovården är otillräckliga. Rekommendationerna för hur många många skolhälsovårdare, läkare, psykologer, kuratorer som skall finnas efterföljs inte på långt när i kommunerna. Eftersom inga sanktioner för försummel-serna finns, gör kommuner bara det man vill och anser sig ha råd med. Det visar undersök-ningarna från i fjol. Så kan det inte
fortsätta!
Det finns inte enkla räddningsmodeller för framtiden, men nog goda råd att fås av sakkunniga på barn och unga och deras uppväxtvillkor. Det handlar om helheter och samarbete, om hemmen, skolorna, fritiden och kamratskapet, arbetslivet och familjen.
Professor Matti Rimpilä betonar att grundsakerna måste sättas i skick i skolhälsan. Det skall finnas ett arbetslag i skolmiljön som kompletterar varandras kunskap och ser till att alla elever noteras, i klassen, ihälsogranskningar och samtal. Då får klasserna inte vara för stora, då skall
skolhälsovårdare och -läkare finnas. För dem som behöver speciell uppmärksamhet
skall det finnas stödundervisning och handledning, psykologer och kuratorer.
Överhuvudtaget måste det förebyggande hälsoarbetet ges större tyngd i fortsättningen. Nu kommer reaktionerna och de negativa följderna i efterhand som resultat av försummelser i det preventiva arbetet. Specialvård kostar hur mycket som helst, förebyggande arbete nästan ingenting alls. Det lönar sig att satsa på människornas hälsa, enskilt och kollektivt! Det visar bland annat undersökningar i Sverige om utvecklingen i regionerna och kommunerna.
En naturlig reaktion på tragedin i Kauhajoki bör vara mera omsorg om varandra, flera tjänster, flera granskningar och flera samtal för ungas hälsa med hjälp av statens och kommunernas anslag.
I regeringsprogrammet lovas att de äldres rätt till en god vård skall tryggas, bland annat genom satsning på rådgivning och service, rehabiliterande åtgärder och vård i hemmen.
Hur detta lyckas är långt beroende av beslut och resurser i kommunerna. I budgetförlaget har reserverats statsandelar för att kommunerna skall förmå leva upp till rekommen-dationerna för en bra äldreomsorg. Utan flera tjänster i kommunerna lär det inte lyckas.
Individuella vårdplaner skall göras för 80 år fyllda, om någon gör anspråk på det. Men erfarenheterna visar att den åldersgränsen är för hög med tanke på förebyggande arbete och den sänks till 75 år nästa år. I det åldersskedet ökar servicebehovet märkbart. Kommunernas kostnader för att göra en ordentlig bedömning av äldres service- och vårdbehov beaktas i statsandelarna.
Gruppanföranden |
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
