Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

15.10.2008 kl. 16:15
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
Finland behöver en innovationsmiljö i toppklass för att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften samt för att utveckla det finländska välfärdssamhället. Vårt innovationssystem, våra företag och alla andra innovationsaktörer kommer i framtiden att möta en allt hårdare, nationell såväl som global, konkurrens. De viktigaste drivkrafterna för förändring är enligt statsrådet globalisering, en hållbar utveckling, nya teknologier och demografiska förändringar.

EU:s ekonomiska och innovationspolitiska framgång är avgörande för Finlands fortsatta välgång, skriver statsrådet i sin redogörelse. Vidare slår statsrådet fast att Finland måste aktivt delta och påverka utvecklingen av och riktningen i EU:s forsknings- och innovationspolitik. Statsrådet anser att vi genom att utnyttja möjligheterna i EU:s innovationspolitik kan stärka vår egen innovationsverksamhet och bidra till att Europa utvecklas till en ledande kompetensbaserad ekonomi. Det stämmer säkert och härmed vill Svenska riksdagsgruppen påminna om det mycket långa samarbetet vi haft med övriga Norden också inom forskning och utveckling.

Världens ekonomiska forum har flera gånger placerat Finland högst upp på sin lista över världens mest konkurrenskraftiga länder. De övriga nordiska länderna har också placerats högt upp på listan. Med tanke på att de nordiska länderna är små, har höga skatter och stora offentliga sektorer med omfattande välfärdssystem kan det te sig paradoxalt att de samtidigt placerar sig i spetsen på världens konkurrenslistor.

Nordiska ministerrådets sekretariat har för några år sedan i en debattskrift fört fram tanken om att framtidens konkurrens i allt högre grad handlar om att ta fram värdeskapande lösningar som andra svårligen kan kopiera, om att förstå de globala förändringarna, sina egna styrkor och den egna kompetensen. I debattskriften tas några grundbetingelser fram, som de nordiska länderna delar i världsekonomin och som gör oss unika och som hittills gjort att vi klarat oss i konkurrensen, så som vårt gemensamma kulturella arv.

Den nordiska samfundsformen ger enligt forskningen ideala förutsättningar för innovation. Befolkningen vågar ta initiativ, de vågar ta risker och engagera sig utan att behöva frukta alltför långtgående negativa konsekvenser ifall satsningen inte skulle bära sig.

Regeringen slår fast att innovationspolitik är näringspolitik och att det är just hos företagaren som idéerna, risktagningsförmågan och andra färdigheter förenas. Finlands företagaraktivitet anses vara svag och för att åtgärda den behövs medvetna åtgärder. I främjandet av företagandet kan såväl staten, regionen som de enskilda kommunerna spela en viktig roll. Kommunen bör ha en aktiv näringspolitik som främjar såväl småföretagande som möjligheterna för större företag och industri att etablera sig och verka i kommunen. Små och medelstora företag bör ges sådana verksamhetsförutsättningar att de kan växa och utvecklas i samverkan med det omgivande samhället. Svenska riksdagsgruppen stöder varmt regeringens förslag om att de utvecklingsåtgärder och incitament för innovationer som gäller bland annat affärsverksamhet, ledning och arbetssätt ska stärkas.

En av de centrala förutsättningarna för att Norden skall kvarstå som konkurrenskraftig region är att man också i framtiden kan visa upp världens bästa utbildningssystem. Det viktigaste kapital vi har är människor och deras kunskap. Norden måste också i fortsättningen vara bäst i världen på att utveckla existerande talanger. Trots att bredden är viktig är det även viktigt att utnyttja vårt spetskunnande som innebär att man här hos oss kan komma med radikala idéer med stor innovationspotential. Gällande forskning och utveckling är utgångsläget hos oss i ett globalt perspektiv mycket gott. De nordiska länderna satsar i medeltal över tre procent av BNP på forskning och utveckling.

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. För att regeringsprogrammets mål skall nås krävs ännu ett betydande finansieringstillskott.

Ett av de uttalade målen för regeringens universitets- och högskolepolitik är att öka den internationella spetskompetensen och att skapa starka högskolehelheter. Statsrådet vill vidareutveckla utbildningssystemet som en helhet så att den bättre än tidigare stöder utvecklingen av en internationellt konkurrenskraftig, bred och sektorövergripande kompetensbas. Våra universitet har redan en stor potential. Verksamhet som stöder vägledning för affärstänkande, i stil med projektet "Från forskning till affärsverksamhet" bör stödas ännu mer.

Att det finns en stor potential i våra universitet såg man ett bevis på förra veckan när Marcus Wallenbergpriset delades ut i Stockholm. Marcus Wallenberg-priset är ett internationellt vetenskapspris som utdelas årligen till en forskare eller mindre forskargrupp som erkänsla för ett vetenskapligt genombrott som anses komma att ha en betydande inverkan på industrin. Priset utdelades nu för den 25:e gången och mottagarna var nu professor Bjarne Holmbom och diplomingenjör Christer Eckerman från Åbo Akademi för sin forskning och innovation gällande separering och utvinning av kemiska komponenter ur ved.

Under de följande tio åren kommer fler än hundratusen personer på grund av ålder att försvinner ur det arbetslivet i vårt land. En ökad arbetskraftsinvandring behövs och välkomnas (av Svenska riksdagsgruppen). Arbetskraftsinvandring kan innebära en inflyttning av innovationer, förmåga, idéer och vilja som vi måste kunna ta vara på. Statsrådet konstaterar att Finlands attraktivitet som invandringsmål kan förbättras genom en konkurrenskraftig personbeskattning i förhållande till våra konkurrentländer. Svenska riksdagsgruppen stöder detta – även med tanke på den arbetskraft som redan bor i Finland. En konkurrenskraftig personbeskattning kan aldrig vara fel.

Svagheterna, om man återgår till att se på den nordiska situationen, består i att vi saknar tillräcklig kritisk massa, att synligheten och attraktiviteten för nordisk forskning är otillräcklig och att de banbrytande innovationerna oftast görs på andra håll. Nuvarande direktören vid Nordiska rådet, Jan-Erik Enestam har för några år sedan under sin tid som nordisk samarbetsminister konstaterat att för att Norden skall kunna tävla om europeiska forskningsanslag och hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen inom forskningsområdet måste de nordiska länderna snabbt och målmedvetet satsa på ett förnyat och utbyggt samarbete, inte bara i Norden utan i hela Östersjöområdet. Svenska riksdagsgruppen hoppas att man kan ta tag i detta initiativ och att statsrådet också kan se ett regionalt samarbete med våra grannar som en innovationsfaktor i Europa.


 

Mats Nylund höll gruppanförandet 15.10.2008.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00