Nylund: Kommunalvalet - ett val för framtiden

17.10.2008 kl. 13:50
Den internationella finanskrisen präglar debatten i den finländska riksdagen. Krisen, som startat i USA och spritt sig över hela världen, har sin grund i vårdslösa kreditbeviljningar som drivits fram av snedvridna belöningssystem för direktörer och finanshajar. Den har redan nu börjat påverka finländarnas liv.

Både Finlands bank och Finansinspektionen som övervakar våra bankers verksamhet säger samstämmigt att de finländska bankerna står på en sund ekonomisk bas och att de inte dras med överstora risker. Det oaktat kommer den nedgång i ekonomin som redan syns förändra verksamhetsförutsättningarna för både stat, kommun och företag.

Parallellt med den internationella finanskrisen fortgår arbetet med nästa års statsbudget i riksdagen med sakkunnighöranden, sammanställningar av utlåtanden till finansutskottet, diskussioner, avvägningar och kompromisser. Statsbudgeten har en direkt och avgörande inverkan på den kommunala ekonomin. Däri slås grundförutsättningarna fast för en betydande del av den kommunala ekonomin. Hur den kommunala servicen verkställs i praktiken avgörs däremot av de kommun- och stadsfullmäktige som väljs den 26:e oktober.

Social- och hälsovård, barndagvård och förskola, grundskola, gymnasium och yrkesutbildning, kultur och idrott, samhälls- och byggnadsplanering, vägunderhåll och miljövård är alla exempel på några av de samhällstjänster som hemkommunen erbjuder sina invånare. En del av tjänsterna är lagstadgade och en del bedömer kommunfullmäktige helt och hållet själva om hur servicen ska ges.
Oberoende är den service som kommunen står till tjänst med oerhört viktig för oss mänskor och det är allt annat än oväsentligt vem som väljs att besluta om kommunens utveckling och framtid.

Lyhördhet och känsla skall fungera som grund när ett samhälle byggs och utvecklas. De allra svagastes behov skall beaktas samtidigt som förutsättningar för ett aktivt näringsliv skall ges. Samhället ska byggas med det allmänna bästa i åtanken, genom att lyssna och diskutera, genom att förhandla och kompromissa samt genom att söka lösningar som på sikt gynnar alla invånare oberoende av ålder, kön, yrke eller modersmål. I kommunalpolitiken lika lite som i rikspolitiken, näringslivet eller i allt socialt umgänge når man långsiktig framgång genom konfrontation, personangrepp eller skrämselpropaganda. Det som krävs för framgång, oberoende situation, är kompromissvilja, ödmjukhet och analytisk förmåga.

Finanskrisen har kastat en skugga över hela världen och det finns en oro bland det finska folket idag. Vad betyder det för min arbetsplats att börserna världen över faller, vad betyder räntehöjningarna för min privatekonomi? Ingen kan påstå sig vet exakt hur och när finanskrisen kommer att sluta och vilka  konsekvenser den kommer att ha för oss finländare. Därmed vill jag hävda att  det är extra viktigt för alla att använda sin röst i kommunalvalet. Även om det demokratiska styrelsesättet har sina brister är den ändå det överlägset bästa sättet som finns att administrera vårt samhälle. Det är inte egalt vem som väljs till att utforma vårt samhälle. Lägg din röst på en kandidat som känner din livssituation, som kan ditt närsamhälle, som är beredd att jobba hårt för att göra det ännu bättre och på ett parti som alltid ha varit beredd att bära ansvaret så under starkare som svagare konjunkturer. Svenska Österbotten hör till de mest framgångsrika regionerna i hela landet, och tillsammans ska vi se till att det också gör det i fortsättningen. Använd din röst i kommunalvalet.


Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30