Christina Gestrin: Aktiv politik krävs i Arktis

29.10.2008 kl. 15:04
Det behövs en aktiv politik för att motarbeta klimatförändringen och stärka sjösäkerheten i de nordliga områdena. Ursprungsbefolkningens rät till sina näringar, traditioner, språk och kulturer måste bevaras. När strategier för framtiden görs upp måste miljön och kommande generationers rättigheter at leva och verka i sin egen omgivning stå i fokus.

På Arktis framhåller ursprungsbefolkningen att naturresurserna finns inom deras territorier och att de bör ha rätt att var med och dela på framtida intäkter. Samtidigt är de oroliga för vad exploateringen av naturresurserna innebär för deras traditionella näringar och kultur. De märker redan nu stora förändringar i sin livsmiljö.

Smältande isar och kortare vintrar har också lett till problem för att bedriva de traditionella näringarna jakt och fiske. De bekanta rutterna man i århundraden har rört sig på har blivit farliga och osäkra att ta sig fram på. Det är en paradox att framtida utvinning av de enorma reserverna av olja och gas som antas finnas i området, då de utvinns och konsumeras, kommer att bidra
till växthuseffekten.

På många håll inom den arktiska regionen är levnadsförhållandena för befolkningen sämre än för den övriga befolkningen. I USA:s arktiska region Alaska är levnadsstandarden låg mätt med flera olika indikatorer. Barndödligheten, förekomsten av tuberkulos, tillgången till rent vatten och
energi är mycket störrre än i andra delstater. Ett stort problem är att unga familjer flyttar bort, skolor måste stängas och avstånden till servicen är långa.

Man har inte bemödat sig om att stödja ursprungsbefolkningens kultur och språk. I Alaska talar ursprungsbefolkningen över 20 olika språk, men många av dem håller nu på att försvinna. Med språken försvinner kulturtraditioner som först vidare i tusentals år. Utan en aktiv politik som stöder ursprungsbefolkningen att tala sina språk och ge dem en möjlighet att använda sina språk i vardagen har språken mycket svårt att överleva.

Sjöfarten, speciellt kryssningstrafiken, i den arktiska regionen har ökat kraftigt under de senaste åren. Ett akut problem är att räddningskapaciteten för eventuella olyckor till havs är helt underdimensionerad i förhållande till fartygstrafiken. Därför uppmanade den grönländska kustbevakningens amiral senaste år alla världens rederier att koordinera kryssningarna till de nordliga regionerna så att minst två kryssningsfartyg alltid samtidigt rör sig nära
varandra. Skulle en olycka ske skulle det andra fartyget snabbt kunna komma till undsättning.

Parlamentarikerna på den Arktiska konferensen och på Östersjökonferensen har i sina respektive resolutioner konstaterat att den internationella maritimorganisationen bör uppgöra skärpta bindande säkerhetsregler för den internationella sjöfarten och att detta är speciellt viktigt i områdena som
tidvis är isbetäckta. Skärpta säkerhetsregler skulle också behövas för Östersjön, där cirka 2000 fartyg dagligen trafikerar.

Under de senaste månaderna har utmaningarna för den arktiska regionen diskuterats inom Nordiska rådet, på den parlamentariska Östersjökonferensen i Visby och på parlamentarikernas arktiska konferens i Fairbanks, Alaska. Det är lätt att förutspå att ett ökat intresse kommer att riktas mot Arktis i framtiden.

I samband med Nordiska rådets session ordnades en debatt om den nordiska dimensionen. Begreppet lanserades ursprungligen för att stärka den nordeuropeiska regionens ställning inom EU och för att fördjupa samarbetet särskilt med Ryssland. Ett synligt resultat av den nordliga dimensionen är förverkligandet av sydvästra S:t Petersburgs reningsverk.

EU utarbetar också en strategi för Östersjöregionen och en strategi för Arktis. En öronmärkt strategi för Arktis är ett första steg för att stärka EU:s kunnande och intresse för området där mycket återstår att göra. Genom att bidra med sitt stöd och sin kunskap kan de nordiska ländernas regeringar medverka till att främja en stabil utveckling i land och hav kring Nordpolen.

Debattartikel i Hbl 29.10.2009 tillsammans med Bente Dahl, ordförande för mittengruppen i Nordiska rådet
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15