Henriksson: I Österbotten håller Sfp!

04.11.2008 kl. 08:23
Kommunalvalet har stötts och blötts den gångna veckan. Då vi ser på hela landet är det klart att samlingspartiet, sannfinländarna och de gröna hör till valets vinnare. Lika klara förlorare är centern och socialdemokraterna. Också Sfp gick bakåt på det nationella planet.

Den som bara hört på radio och sett på tv eller läst HBL har erbjudits en bild av att Sfp tappat mark överallt, men så är det ju inte. Gör vi en närmare djupdykning i svenska Österbotten ser det helt annorlunda ut än i Helsingfors och Nyland.

Vasa valkrets och då speciellt landskapet Österbotten liknar ingen annan del av landet då vi ser på valresultatet. I landskapet lyser sannfinländarna nästan med sin frånvaro och de gröna likaså. Samlingspartiet har inte heller något annat starkt fotfäste än Vasa stad. Det här beror naturligtvis mest på att Österbotten är det mest svenska landskapet i hela landet. Därför är Svenska Folkpartiet av tradition också det starkaste partiet här.

Sfp i Österbotten lyckades också hålla ställningarna i det här valet väl. Partiet gick framåt i bl.a. Jakobstad, Malax och Närpes. Vi får med våra dryga 45.000 röster fortfarande majoritet i landskapsfullmäktige. Något som ju bland annat centern hade som mål att krossa, utan att lyckas. Sammanlagt ökade Sfp:s röster i Vasa valkrets med 877 från föregående kommunalval. I procent blev det en liten tillbakagång på -0,4 %, så att vi nu fick 19,7 % av rösterna i valkretsen.

Tittar vi specifikt på Jakobstadsregionen (Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, Nykarleby och Kronoby), så hittar vi inte en enda vare sig grön eller sannfinländare bland de invalda. Samlingspartiets enda mandat i regionen hittar vi i Jakobstad. Tala om att skilja sig från landet som helhet. I Jakobstad gjorde Sfp också sitt genom tiderna bästa val, som ger 18 platser i fullmäktige. I Pedersöre, Larsmo och Nykarleby klarade man av att hålla ställningarna, medan man i Kronoby gick något bakåt. Inte desto mindre behåller Sfp där en solklar majoritet.

Blickar vi norrut, är det klart att situationen i Karleby inger bekymmer. Centern är där det starka partiet, och har profilerat sig i valet med att vilja orientera sig norrut mot Uleåborg. Socialdemokraterna förlorade t.o.m. på sin partiledares hemmaplan. För Svenska Folkpartiet var det väntat att man skulle backa i Karleby, men inte riktigt så mycket som man nu gjorde. Vad allt detta kommer att innebära i praktiken under de kommande åren återstår att se.

Svenska Folkpartiet har som helhet alltså gjort ett rätt hyfsat val i Österbotten. Vi skall också komma ihåg att Sfp i de flesta kommuner här är det huvudsakligen ansvarsbärande partiet. I allmänhet brukar det kosta att bära ansvar. Något som centern fått smaka på i detta val i de tidigare så centerstarka områdena.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00