Nordman: Många köar för utkomst

11.11.2008 kl. 10:58
Finland har länge haft en positiv ekonomisk utveckling. Enligt den tyska finanskoncernen Allianz var Finland förra året det konkurrenskraftigaste landet i EU. En förklaring till den positiva utvecklingen är en ansvarsmedveten och målinriktad ekonomisk politik. Sysselsättningssituation är den bästa sedan depressionen slog till i början på 1990-talet och har i hög grad bidragit till den goda allmänna utvecklingen. Detta har uppnåtts genom en högklassig utbildning och en stor satsning på forskning och utvecklingsarbete som i sin tur försett arbetsmarknaden med kunnig arbetskraft och bidragit till en sysselsättning som skapat välstånd och konkurrenskraft.

Trots den positiva utvecklingen finns det en växande grupp som inte klarar sig ekonomiskt. I över 200 000 hushåll räcker de egna inkomsterna till uppehället utan man är beroende av utkomststöd. Orsakerna till behovet av hjälp för det dagliga uppehället är flera och ibland överraskande. Och behovet ökar. I år har exempelvis Vasa hittills betalat en halv miljon euro mera i utkomststöd än ifjol. Den främsta orsaken är att levnadskostnaderna stigit. Basförnödenheter som el, hyror och mat har blivit dyrare och socialskyddet har inte höjts i samma takt.

Inkomstklyftorna har ökat drastiskt den senaste tiden. När förtjänstnivån för höginkomsttagare har stigit stiger även gränsen för fattigdomsnivån. Låginkomsttagare har inte hängt med i utvecklingen och skattelättnaderna har också bidragit till växande skillnader.

Inom EU beräknas fattigdomsgränsen för en person när hans eller hennes inkomster är högst 60 % av befolkningens medelinkomst. De som lever på gränsen eller under i Finland är arbetslösa, pensionärer, ensamförsörjare, studerande och familjer med många barn. Pensionärer har allt oftare måste ty sig till utkomststöd på grund  på grund av oförmånligt index, som leder till att pensionerna släpar efter. Svårast har de som måste leva på sin folkpension.

Det här innebär två stora utmaningar. Låt oss hoppas - och bidra till att finanskrisen påverkar Finland i så liten grad som möjligt. Syselsättningen och tillväxten är grunden för välfärden och socialskyddet. Men under alla omständigheter bör grundskyddet förbättras, annars tvingas ännu flera människor att ty sig till utkomststöd och brödköer.

För tillfället lever ungefär 650 000 människor i Finland under fattigdomsgränsen. Talande för utvecklingen är att statsandelarna till kommunerna för utbetalande av utkomststöd höjs till 223 miljoner nästa år jämfört med 202 i år, det vill säga med 10 procent trots en god allmän utveckling. Det behövs uppenbart nivåförhöjningar inom socialskyddet. Inom EU har diskuterats att slopa mathjälpen till fattiga. Mathjälpen har tagits från EU:s interventionslager och sedan lagren sinat måste maten nu köpas från marknaden. Finland och majoriteten av EU-länderna anser att EU också i fortsättningen skall finansiera matpaketen. Om en överenskommelse inte kan nås är det mycket naturligare att höja utkomststödet än att fördela matpaket.

Hjälp behövs ofta snabbt, eftersom man inte klarar sig länge utan pengar i dagens samhälle. För tillfället måste en klient vänta i genomsnitt två veckor innan hjälp kan fås. Så kan det inte fortsätta. Enligt nya bestämmelser ska i brådskande fall hjälpen fås samma eller följande vardag. I andra än brådskande fall ska beslut fattas utan dröjsmål och senast den sjunde vardagen efter att ansökan inlämnats. Det behövs flera tjänster i många kommuner.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00