Nylander: Är öst ute?

13.11.2008 kl. 10:18
Är öst ute?

Det känns naturligt att inleda hedersuppdraget att skriva kolumner för tidningen Östra Nyland genom att sätta ner några tankar om landskapet Östra Nyland till pappers.

Då den finska samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland firade sitt 50-års jubileum för två veckor sedan presenterade en av dem som skulle hålla tal sig som "östnylänning" och tillade "vilket ju är omodernt". Detta fick mig att haja till - är det faktiskt så?

Identitetsmässigt är det säkert så att många, framför allt svenskspråkiga, fortfarande känner sig som östnylänningar. Födda och uppvuxna i Pernå eller Lappträsk, sedermera förde yrkeslivet eller kärleken en till Lovisa, Liljendal eller till Borgå. Samtidigt har vi en växande skara nyinflyttade till främst Sibbo och Borgå som bär på en helt annan identitet. De arbetar i huvudstadsregionen och attraheras av närhet till både god service och natur i sina nya hemkommuner. Gemensamt för de flesta bosatta i Östra Nyland är väl att begrepp som östnyländsk markplanering eller intressebevakning känns främmande och byråkratiskt.

Diskussionen om landskapens framtida vara eller icke vara ter sig säkert som en skuggboxning där politiker serverar varandra politiska smockar i form av obegripligheter som landskapsplan och intressebevakning. Ändå är det just detta som landskapen handlar om. Landskapen skall ta tillvara medlemskommunernas intressen och se till att de rätta beteckningarna finns med i landskapsplanen för att kommunen sedan mera i detalj skall kunna planlägga t ex bostads- eller industriområden.

Landskapsplanen styr all annan planläggning. För mig är det viktigt att de östnyländska kommunerna kan utvecklas så att helheten mår bra. Att gå in i Nylands förbund och ha samma landskapsplan som Helsingfors stad ter sig allt annat än attraktivt då man läser huvudstadens syn på hur Östra Nyland borde utvecklas. Helsingfors stad vill bl a att vi i Östra Nyland skall reservera mark för avfallshantering, flygfält och skjut- och motorsportbanor. Med skilda landskapsplaner kan de önska sig allt detta, med gemensam plan kan de driva igenom det också.

Jag är övertygad om att alla delar av vårt landskap bäst utvecklas inom landskapet Östra Nyland. Om våra kommuner mår bra och utvecklas mår också människorna bra. Oberoende av identitet, att vara östnylänning, också inom politiken, betyder ju inte att man ignorerar viktiga frågor som metropolområdets utveckling. Det betyder bara att man sätter villkor för sitt engagemang. Inte betyder det heller att man är omodern.

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00