Nylander: Är öst ute?

13.11.2008 kl. 10:18
Är öst ute?

Det känns naturligt att inleda hedersuppdraget att skriva kolumner för tidningen Östra Nyland genom att sätta ner några tankar om landskapet Östra Nyland till pappers.

Då den finska samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland firade sitt 50-års jubileum för två veckor sedan presenterade en av dem som skulle hålla tal sig som "östnylänning" och tillade "vilket ju är omodernt". Detta fick mig att haja till - är det faktiskt så?

Identitetsmässigt är det säkert så att många, framför allt svenskspråkiga, fortfarande känner sig som östnylänningar. Födda och uppvuxna i Pernå eller Lappträsk, sedermera förde yrkeslivet eller kärleken en till Lovisa, Liljendal eller till Borgå. Samtidigt har vi en växande skara nyinflyttade till främst Sibbo och Borgå som bär på en helt annan identitet. De arbetar i huvudstadsregionen och attraheras av närhet till både god service och natur i sina nya hemkommuner. Gemensamt för de flesta bosatta i Östra Nyland är väl att begrepp som östnyländsk markplanering eller intressebevakning känns främmande och byråkratiskt.

Diskussionen om landskapens framtida vara eller icke vara ter sig säkert som en skuggboxning där politiker serverar varandra politiska smockar i form av obegripligheter som landskapsplan och intressebevakning. Ändå är det just detta som landskapen handlar om. Landskapen skall ta tillvara medlemskommunernas intressen och se till att de rätta beteckningarna finns med i landskapsplanen för att kommunen sedan mera i detalj skall kunna planlägga t ex bostads- eller industriområden.

Landskapsplanen styr all annan planläggning. För mig är det viktigt att de östnyländska kommunerna kan utvecklas så att helheten mår bra. Att gå in i Nylands förbund och ha samma landskapsplan som Helsingfors stad ter sig allt annat än attraktivt då man läser huvudstadens syn på hur Östra Nyland borde utvecklas. Helsingfors stad vill bl a att vi i Östra Nyland skall reservera mark för avfallshantering, flygfält och skjut- och motorsportbanor. Med skilda landskapsplaner kan de önska sig allt detta, med gemensam plan kan de driva igenom det också.

Jag är övertygad om att alla delar av vårt landskap bäst utvecklas inom landskapet Östra Nyland. Om våra kommuner mår bra och utvecklas mår också människorna bra. Oberoende av identitet, att vara östnylänning, också inom politiken, betyder ju inte att man ignorerar viktiga frågor som metropolområdets utveckling. Det betyder bara att man sätter villkor för sitt engagemang. Inte betyder det heller att man är omodern.

Mikaela Nylander
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00